Känslor-Dante Lindhe

Kapitel 16 (okej fest igen)

"Lektionen är slut nu"

Äntligen är Engelska avklarad och vi slutar för veckan.

"Ska vi dra hem till nån?" Frågade Ludwig

"Kan inte" svarade jag

"Aaa vi kan dra Ludde, Noel och Axel"

"Studion?"

"Yes"

"Men jag kör dig hem älskling, vi kör ändå förbi dig"

"Okej tack"

Jag satte mig där fram med Dante, dem andra tre fick klämma ihop sig där bak, sen körde vi mot mitt hus

"Hejdå grabbar vi syns ikväll" Sa jag och klev ur bilen

"Hejdå" Svarade dem

"Hejdå älskling älskar dig"

"Puss" Sa jag och stängde dörren

När jag kom in i huset möttes jag av en vit katt

"Hej Lucia"

"Mjauuu"

"Vill du ha mat kanske?"

"Mjau mjau"

"Okej tar de som ett ja"

Jag gick mot köket och öppnade kylen, tog ut hennes blötmat och hon satte sig nedanför mig

"Vad skulle jag gjort utan dig" viskade jag

Jag fick Lucia av min mamma, för hon hade hoppats på att all min ångest och min ohälsa skulle försvinna, den gjorde det. Ett tag iaf. Jag satte ner skålen till henne innan jag hoppade in i duschen, spegeln. Fuck den, i spegeln fanns en "Tjock" person. Ångesten kom krypandes, jag började gråta allt var jobbigt

TW SH!!!!!!!!!!!!!

Jag orkade inte mer nu, all ensamhet, leendet på läpparna, ful, tjock, allmänt jobbig. Jag tog fram bladet igen, jag visste att ångesten skulle försvinna för stunden. Jag drog några drag mot armen. Idag sved det mycket, men de är vad jag förtjänar, förtjänar att lida.

Han hette  Ludwig❤️‍🩹på min snap, för han är min bästavän, han finns alltid där för en, man litar på honom, han bryr sig liksom  

Jag gick och grät ut i min säng,
"Ludwig❤️‍🩹 skickade en chatt!"

Hur mår du?❤️
Ludwig❤️‍🩹

Vene du då?❤️
Jag

Vad har hänt?❤️
Ludwig❤️‍🩹

Inte så mycket
Jag

Jo Tilda säg
Ludwig❤️‍🩹

Men jag har gjort de igen & jag har ångest
Jag

Gjort de igen?
Ludwig❤️‍🩹

Mm
Ludwig❤️‍🩹

Ses & snacka?
Ludwig❤️‍🩹

Ja kom hit
Jag

Okej kmr snart
Ludwig❤️‍🩹
Läst

Jag ville verkligen snacka med nån, men inte Dante de känns som om han kommer bli arg, typ 2 min efter plingar det på dörren

LUDWIGS PERSPEKTIV

Jag plingade på dörren där hon bodde. Egentligen skulle vi ju till studion men jag drog en vit lögn om att Nelly behövde mig. Hon öppnade ganska direkt, och det första jag möttes av var en tjej som hade gråtit, hennes ögon var röda och mascaran hade runnit. Jag gick in i hallen och kramade om henne