På Andra Sidan

Kapitel 4

Idag är dagen det händer! Jag och mina nyfunna bästa kompisar ska in på micha-bossens högkvarter. Vi är superspända.

Jag har förberett mig idag genom att träna, lyssna på alla instruktioner jag fått och ätit en stabil frukost. Men nu går det inte att skämta om uppdraget längre, för nu är det "the real deal".

Vi tar på oss våra uniformer, de ser precis ut som michornas uniformer. Det är viktigt att vi inte ska bli upptäckta.

Vi har också signatur frisyren som man måste ha på högkvarteret, vilket är ett svart-vitt hårspänne precis ovanför örat.

Vi tar oss till teleportalen med menomerten. Mitt hjärta dunkar i 190, jag är verkligen nervös. Men nu finns det ingen återvändo. Vi säger hejdå till Nemnin, Engine och Jacklyn och tar varandra i händerna och beger oss in i teleportalen.

Det känns precis som när jag gick in i provrummet, och skulle prova dom där förbannade jeansen. Den klaustrofobiska känslan kryper fram igen men jag försöker tänka bort den. Vi kastas ner på marken med en duns.

- Aj, var dom tvungna att kasta oss ner från 200 meters höjd?! säger Eskil i frustration.

- Shhhhhh, svarar jag och Mikaela i kör.

- Du kan inte skrika så högt,dom kommer ju höra oss annars! viskar Mikaela till Eskil.

- Ja ja, förlåt mig då. Men nu måste vi faktiskt fokusera, vi har ett stort uppdrag att sköta. säger Eskil med en seriös röst.

- Okej. men först av allt måste vi få koll på läget, säger jag

Jag reser mig upp och kikar ifall det är någon i sikte, det är det inte.

Jag ropar till mig dom andra och vi börjar röra oss mot byggnaden. Engine berättade att det finns en taklucka som vi ska ta oss in igenom, då kommer vi direkt in i en korridor. Där är den 5:e dörren till vänster micha-bossens kontor.

Vi har takluckan i sikte. Jag klättrar upp först och hjälper sedan Eskil och Mikaela. Jag öppnar luckan och väcker till när jag ser att 3 stycken micha vakter står precis under luckan, men som tur är så märker dom inte oss.

- Skit också, nu står ju dom där och vaktar, hur ska vi komma in nu då? muttrar Eskil.

I samma ögonblick lite längre bort, ser jag en annan taklucka som står på glänt. Bingo där har vi det! Vi tar oss bort till luckan och kollar så att kusten är klar. Det är den, så vi hissar oss ner med rep och sedan fortsätter vi in i byggnaden. Omgivningen runt oss känns väldigt mörk och trist. Det är mycket järn och industri känsla liksom.

Jag går först och får syn på en skylt över hela området, Det går riktigt bra nu. Men då börjar jag tänka på klockan och kikar mot min handled där jag har nedräknaren.

- Nu måste vi skynda oss bara 16 minuter kvar! säger jag

Med gemensamma krafter försöker vi leta efter ordet "kasa" vilket betyder kontor på Mombiska.

- Bingo, jag hitta det! Kolla, 4:e dörren åt höger här ifrån. Säger Mikaela.

- Men hallå! Nu när vi har en karta här redan, kanske vi kan lista ut vart Annika sitter direkt. Vi måste vinna tid, det är inte långt kvar.

- Smart. Vänta, här..... här, det är ju där. Om vi tar den dörren så kommer vi direkt till Sydas vilket är där dom håller fast Annika. Men vågar vi chansa? Jag menar det kan ju vara fullt med michor där inne. Säger Mikaela oroligt.

- Men ibland får man ta risker, allt går ju inte som en dans här i livet. Vi gör såhär, jag uppehåller dom medan ni går och letar reda på Annika. Jag kan ha på walkie talkien så ni hör allt vi pratar om. Vi syns vid portalen om 10 minuter som senast. Kom igen! Vi har ingen tid att förlora!