Korta noveller

Föralltid Isak

Jag står vid vägen och väntar. Det är sen höst och väldigt kyligt.
- Åh vad roligt det kommer bli. Jag har inte träffat Isak på hur länge som helst.
Rök väller ut ur min mun medan jag väntar tyst. Ljudet av bilar och en ambulans hörs på avstånd.
- Vart är han? Han skulle ha varit här nu.
Jag lugnar mig med att han varit sen de andra gångerna vi skulle träffats.
25 minuter går och det börjar bli väldigt kallt.
Jag börjar leta efter telefonen när jag känner hur den surrar.
Är det han som ringer?
Jag skyndar mig att svara. Det var inte Isaks röst. Det var mammas.
- Hej gumman, hur går det? Frågar hon.
- Han har inte kommit ännu, svarar jag.
- Vill du att jag ska hämta dig?
- Ja, snyftar jag svagt.
Det tar 5 minuter, sen ser jag hur mammas bil saktar in på vägen framför mig. Jag hoppar in och känner direkt hur mina händer värms. Under tystnad kör vi hem.
Jag sätter mig i soffan och mamma gör varm choklad åt mig.
Jag hör hur telefonen ringer, men jag orkar inte svara.
Efter en stund kommer mamma in i rummet.
Sofie, jag måste berätta en sak. Det är om Isak...