Love at first sight || M&M

Annorlunda? || del 23

Sashas perspektiv:

S- Nej okej, hejdå!

C- Hejdå!

Jag pratade nyss med Celina, Martinus var inte aktiv alls. Kanske fem minuter om dagen pratade vi, och om jag skickade ett sms så svarade inte han förrän flera timmar.
Jag förstod inte, varför hade han helt plötsligt blivit såhär? Jag frågade Marcus om han visste något, men han sa att det var ganska normalt hemma bara att Martinus var väldigt stressad, men han trodde att det bara var skolan. De hade mycket nu på senaste.

Ändå så misstänkte jag något, liksom, tänk om han kanske gömmer något? Tänk om han påriktigt.... Kanske är med en annan tjej? Jag måste bara prata med Marcus igen.

Snabbt klickade jag min in på FaceTime för att sedan ringa Marcus. Några signaler gick innan ett ansikte prydde min skärm.

M- Heej!

S- Hej! Vad gör du?

M- Jag är ute på kvällspromenad, dudå?

Sa han och log mot mig, han avslutade sina steg och satte sig ner på en bänk.

S- Inget särskilt.

Det blev tyst en stund, min blick föll ner på mina ben som var täckta av ett par gråa mjukisbyxor.

M- Är något fel? Var det något särskilt du ville mig?

Jag öppnade min mun, men visste inte vad jag skulle säga. En suck flög ur mig och Marcus ögonbryn drogs ihop.

S- Joo, eehm... Jag, jag undrar bara.... Vad gör, Martinus på dagarna? Liksom.. Eh..är han med någon lite speciell?

Marcus skrockade lite lätt.

M- För det mesta har vi samma kompisar, är han med någon är jag också med. Så jag skulle inte säga att han är med någon speciell. Nu på senaste har han mest bara varit inne på sitt rum, framför datorn. Varje gång jag kommer in så stänger han snabbt igen dataskärmen. Men mer vet jag inte.

S- Ehm okej, så du vet inte vad han gör? På datorn alltså.

M- Nej, det vill han inte säga.

Sa Marcus och skakade lätt på huvudet. Mina ögonbryn drogs ihop, och en konstig känsla spreds sig i min kropp. Vad är det Martinus gör? Och om han till och med håller det hemligt för Marcus, vad kan det vara då?

S- Ehm, okej men tack så mycket!

Ett snett leende satte sig på mina läppar.

M- Du kan alltid prata med mig, godnatt!

Sa Marcus och log.

S- Godnatt bästavän.

Sa jag innan mitt pekfinger tryckte på den röda knappen, som gjorde att vi la på.

Sova, det kunde jag inte. Alldeles för mycket tankar flög runt i mitt huvud. Vad är det Martinus gör?

Celinas perspektiv:

Jag har gått i skolan i två veckor nu, efter lovet. Allt har verkligen förändras, nu helt plötsligt vill alla i min klass prata med mig och försöka vara den snällaste mot mig. Fast, jag veta det inte är påriktigt då, eftersomde vill ju det bara för att jag är tillsammans me Marcus. Typiskt.. Men 9orna, de bara bitchblickar mig, vissa spottar till och med efter mig. De var oftast alltid snälla mot mig förut. Påriktigt, jag förstår verkligen ingenting.

Och Christian i min klass, han har också förändrats. Han var den enda som pratade med mig förut, men nu pratar han inte ett dugg med mig. Det enda han gör att att kolla på mig, med ledsna blickar? Jag förstår inte varför. Och om jag säger något till han svarar han alltid bara ett nedstämt kort svar och säger sedan att han måste gå.