En helt "vanlig" dag

43 4 0
                                    

Det är morgon i Ramoréan och i byn Elrimé har alla ja, eller nästan alla precis vaknat. Solen har precis gått opp och lyser upp den lilla byns alla gränder och gator.

I staden bor väldigt många, även fast den inte är så stor! I byn är det alver, schamaner och människor som bor. Det finns 3 delar i byn, en del är den delen där alla fattiga bor, den andra delen är där alla rika bor och den sista är där alla "mellan rika" bor. De har pengar så det räcker till det nödvändiga men inte så mycket att det går att köpa extra saker.

Det är just i den "mellan rika" delen av byn där vår berättelse börjar!!

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Det är tidigt på morgonen, solen sipprar in genom fönstret och träffar Lirélle i ansiktet. Hon öppnar ögonen och får solen rakt i ögonen. Sedan sätter hon sig upp i sängen och gnor sig i ögonen. Utanför fönstret har solen börjat gått upp, fåglar kvittrar och man hör hur alla människor, alver och schamaner går till deras jobb, handlar eller utreder ärenden. In i rummet rusar hennes lillebror Marcsé in och hoppar upp i sängen framför Lirélle.

"Kom igen nu Li!! Mamma säger att det snart är frukost" Säger Marcsé glatt. Lirélle bara ler mot honom och nickar. Hon omfamnar Marcsé med båda armarna och lyfter upp honom ur sängen, samtidigt som han hänger sig runt halsen på Lirélle. Hon reser sig upp med Marcsé hängandes om henne och börjar gå ut ur hennes rum.

På vägen ut ur rummet stannar hon framför sin byrå och tittar som varje morgon på ett porträtt av sin familj som är målad av byns bästa målare. På bilden är det bara en massa brun håriga människor, nästan alla är människor då.

På bilden står en ljus brun hårig kvinna som har en liten bebis i famnen, det är Lirélle's mamma Linalé och hennes lillebror Marcsé, som är  ett o ett halvt år på bilden. Bredvid dem står en lång kille som även han har brunt hår men en mörkare nyans. "Rilé..." tänker Lirélle när hon kollar på killen. Killen har armen runt en tjej som är runt 10 år som också har brunt hår, exakt samma nyans som killen... flickan på bilden ler sitt största leende och i handen håller hon sin kanin, ett gosedjur förstås! "Herregud vad liten jag var!"
((A/N: När det står "ord" , med sne text så betyder det att personen tänker det som står))

Bredvid flickan står ett par tvillingar som båda har brunt hår men dem båda har mörkast nyans av alla. De båda killarna står och flinar samtidigt som de står med armarna runt varandra. Båda två har en glimt i ögat som gör att de ser ut att ha ett hyss på gång, samma glimt har den lilla flickan. "Om ni fortfarande var här Mác, Lucá" tänkte Lirélle ledsamt. Hela familjen ser så lycklig ut.. om man kollar noga kan man se att tvillingarna, den äldsta pojken och den lilla flickan alla har ovanligt spetsiga öron för att vara människor men det är ju för att de inte är det heller! De är faktist hälften alv, hälften människa.

"Om det bara va som det var då" tänker Lirélle efter hon kollat klart på bilden. Marcsé drar henne i ärmen av tröjan och frågar vem flickan i bilden är.

"Det är jag när jag var mindre, och kolla-" Lirélle pekar på den lilla killen i mammans famn "det där är du" säger hon och ler lite smått mot honom. Hon fortsätter gå ut ur rummet, igenom en kort korridor, ner för trappen och in i deras mysiga lilla kök.

Väl inne står deras mamma och lagar ägg i en stekpanna på spisen. Hon vänder sig om och ler mot sina två barn. Lirélle sätter ner Marcsé på sin stol vid deras mellanstora bord. Bordet är ganska långt och runt det står sex stolar av trä, varje stol har ett eget mönster inristat. Förr så var bordet alltid fullt men nu är det bara tre stolar som fortfarande används.

Flying High (pausad)Where stories live. Discover now