Hjärtslag D.L

Visst ingen Lemonade, Lemonade du känner mig

Det här med att ha ett snyggt feed på Instagram var ju egentligen ett jävla struggle, antingen hade bilden inte rätt färgskalor, hade tillräckligt bra skärpa eller var tillräckligt inspo. Jag satt i min säng och försökte redigera en bild som jag tagit på Dante under en brunch vi hade för ett antal dagar sen. Än så länge fanns det inga bilder på honom på min instagram och han hade inte lagt ut någon på mig men med mina 1000 följare kunde det ju inte göra så mycket. Det dröjde inte länge innan jag fick några frågor om vi var tillsammans men jag svarade inte på dem för helt ärligt hade jag inte något klockrent svar, fortfarande. Mycket mer reaktion än så fick jag inte men det hade jag inte heller förväntat mig.

*Instagram notice*
dantelindhe gillar ditt inlägg

Dante 11:27
oj blir jag kändis på din instagram nu? ;)

Ronja 11:28
Tönt, jag tyckte du förtjänade en shoutout, du har ju liksom inga följare.

Dante 11:28
Haha

Bara några få minuter senare dök det upp en bild på Dantes Instagram på mig.

"hon bönade och bad på knä för en shoutout, typ ;)"

Jag log lite för mig själv men översvämmades i nästa sekund av nya följare och kommentarer på min senaste bild. "Är du och Dante tillsammans?" "Så fina tsm!" "Goals ju". Jag skärminspelade när alla notiser rullade in på löpande band och skickade till Dante.

Ronja 11:41
Du exploderade nyss min mobil...

Dante 11:41
Du exploderade mitt liv första gången jag såg dig

Ronja 11:42
men usch fyfan va cheesy du är nu

Dante 11:43
Käften, jag tränar raggningsrepliker här

Ronja 11:44
Tönt, du lyckas inte. Och vem ska du ens använda dem på?

Dante 11.44
Dig ;)))

Ronja 11:45
Då får du lägga in en växel i träningen

Det gick på ren reflex att jag satt och log när jag skrev med honom. Jag lutade huvudet mot väggen och blickade ut över min lägenhet. Det kändes tomt, Dante var ju nästan alltid här men nu var dem iväg och spelade och skulle vara borta ett tag. Exakt var dem var hade jag inte koll på då dem åkte runt hela tiden. Det hade bara gått tre dagar sen dem åkte men jag saknade honom redan. Den tanken var dock lika bra att vänja mig vid om det här skulle fungera. Vi hade snackat varje dag och det var fel att säga att jag inte kände mig säker utan honom men han gav mig ändå någon slags trygghet. Jag behövde nästan helt enkelt att ha honom i min närhet.
Ellie och Amanda blev mina offer som fick stå ut med mitt tjat om hur mycket jag saknade honom. Det hela var egentligen lite komiskt med tanke hur situationen såg ut förr, när Ellie och Amanda tjatade hål i huvudet på mig, nu var det ombytta roller.

Det var som att livet kom ikapp mig lite och jag blev förflyttad till verkligheten. Jag hade ju verkligen bara levt i stadiet när man fortfarande var väldigt "gulligull" med Dante men nu kom vardagen in i bilden. Detta var ju verkligen hur det skulle se ut såvida jag inte hängde med på varje turné men jag trodde absolut inte det var ett passande liv för mig. Man kunde kanske inte riktigt kalla det för distans men det var ändå ett stort steg för mig. Jag menar jag hade ju alltid haft Rasmus typ 10 minuter ifrån mig och nu skulle Dante vara flera timmar bort under långa perioder. Såklart han var hemma några dagar här och var men ändå, det var lite jobbigt. Dock fanns det extremt mycket videos på Instagram från konsterterna som jag kunde kolla på och han såg så lycklig ut. Han verkade verkligen älska det han gjorde och det gjorde mig glad. Energin han hade på scenen var unik och jag ett leende spred sig över mina läppar varje gång jag såg honom göra det han älskade. Jag ville verkligen kämpa för oss två men frågan var hur länge man skulle orka utan honom i närheten. Det var klart att han var hemma resterande tid av året men alla visste i princip vem jag var nu och det drog åt sig sån sjuk mängd uppmärksamhet som jag absolut inte var van vid. Dante var verkligen det bästa som hänt mig men hur mycket av sitt eget liv var det värt att ge bort för att få det att fungera?

Asså jag haaaar en plan igen och är tillbaka på banan, ska bara försöka komma dit jag vill. Därav lite tråkigt mellankapitel, kanske blir ett till sånt. Kan inte lova något, höööörs:))))))