chasing dreams SV

Episode 20 - You can let go

-'' I'll be home in 2 weeks okay babe? ''

'' Okay '' sa jag

'' Justin? ''

-'' Yes baby girl? ''

'' I love you ''

-'' I love you too baby, get some rest now. Bye ''

'' Bye '' viskade jag och log innan vi la på.

Det hade nu gått en vecka sedan jag fick mina provsvar om att jag hade cancer och jag har väll inte direkt blivit bättre men inte häller sämre. Jag har mest gått omkring hemma men Soé har varit här flera gånger och sätt mig då jag inte ens orkar med att gå hem till henne.

Jag tog min dator från sängbordet och startade den,

det var halv 1 på natten så jag hade inte så mycket att göra och jag kunde inte somna. Jag gick in på twitter och såg att folk fortfarande tweetade mig stay strong tweets, ''@melaniejones: Thanks for all your love. Love you guys '' tweetade jag innan jag gick in på min email, där hade jag massa olästa mail från folk från sverige som tydligen inte har mitt amrikanska nummer,

dom som hade skrivit var Amber, Kylie och dom två som förvånade mig var Nicole och erik.

jag läste Ambers först,

'' Hej, minns du mig? Jag har inte hört från dig sen du flyttade... lite trist osv när man vill veta hur du har det:) Så jag får vara old school och maila dig nu (lol) Hörde om din cancer, jag vet seriöst inte vad jag ska skriva... Du förtjänar inte den hemska sjukdomen alls mel. stay strong okej? Du kan klara det här! Älskar dig och saknar dig sjukt mycket. Du kommer väll och hälsar på någon dag!

Stay strong<3 ''

jag log innan jag svarade

'' Hey, tja det är lite svårt att höra av sig när du inte har en iphone eller ett amrikanskt nummer. Det kostar rätt mycket vet du. Tack så mycket!<3 Och ja jag tror nog jag hälsar på om jag blir frisk:) Luv u '' skrev jag innan jag skickade iväg det och klickade på kylies

'' Hey gurl! Saknar dig massor, vet inte vad jag ska skriva mer än att jag hoppas från djupet av mitt hjärta att du blir frisk okej? Hör av dig! ''

jag svarade snabbt ett tack och att jag saknade henne också. Jag vet inte riktigt vad man ska svara när folk säger åt en att man är stark nog för att klara av cancer, för det vet man ju inte, samma sak som att jag alltid säger '' om jag blir frisk'' och folk rättar mig med ''när jag blir frisk'' för det är inget ''när'' utan ''om''. Det är ett ''när'' när man vet att man blir det. ''Om'' är det när man inte vet. Vilket vi inte gör, det är bara lögner. Lögner för att få sittvationen att se bättre ut och för att få folk att känna sig bättre, vissa vet inte ens vad dom ska skriva till folk som har cancer. Inte ens jag skulle veta det, skulle det räcka med ett krya på dig?

Tankarna for runt i mitt huvud tills det knackade på min dörr

''mhm'' mumlade jag

dörren öppnades och in kom mamma. Jag satte mig upp i sängen

-'' hur mår du gumman? '' frågade hon

'' bra i guess '' sa jag

hon kollade på mig med menande blick som om hon visste att jag ljög

'' fine, min kropp gör ont. Var det det du ville höra? '' frågade jag

-'' självklart inte hjärtat, men om du har ont måste du vara ärlig. Du vet ju att du har medecin '' sa hon och la sin hand på mitt ben