Hur kan du säga saker - A.L.J

"Kärlek är för töntar"

Det riktigt hemska ljudet av väckarklockan på mobilen slår igång. Jag trycker på snooze. Jag är nog den sämsta personen som existerar när det gäller att stiga upp på morgonen, speciellt i detta tillfälle. Jag har verkligen inte lust att träffa någon alls idag (specielt inte Axel). Vi ska också ha matteprov idag. Dålig och dålig kan ju diskuteras men BRA på matte kan vi definitivt glömma. Smart att inte öva alls då tänkte jag.

En timme senare stiger jag upp ändå. Ögonen svider och huvudet dunkar fortfarande av alla tårar jag fällt igår kväll. Som tur är är inte mamma hemma och kommer nog inte hem förräns på torsdag. Jag vill inte att hon ska se mig såhär, hon skulle bli jätte orolig och jag årkar inte prata med någon nu.

Ur klädskåpet plockar jag fram en hoodie och svarta jeans. Jag sätter mig på stolen framför sminkbordet. Helst skulle man ju vilja vakna upp vacker även fast man skulle skita i sminket. Men eftersom jag inte gör det börjar jag fylla i ögonbrynen. Concealer åker på och lite marscara. Mer årkar jag inte och jag börjar redan bli lite sen.  Jag springer ut i köket tar fram ett större glas vatten och tar ett äppel. Jag gillar inte frukost.

Jag börjar springa mot busshållplatsen och som tur missar jag inte bussen för denna gång. Folk stiger på och lämnar bussen och tillslut är det min tur. Jag hamnar gå en kvart innan jag anländer till skolan. Efter första fem minuterna vänder två killar in och går framför mig. Säkert också påväg till skolan. Några minuter går och jag ser att jag snart är framme. Jag plockar ur ena öronpluggen från örat för att vakna till lite.
Samma killar går ännu framför mig. En blond och en brunett. Jag känner igen jackan och så på den mörk håriga killen men den blonda känner jag inte igen. Killen jag känner igen påminner om Axel. Kanske jag bara inbillar mig.

Första timmen har vi engelska, vilket är skönt då jag är ganska bra på engelska. Påväg mot mitt skåp ser jag att någon står lutad mot det. Det är Ludwig som pratar med någon annan tjej. Hon har skåpet brevid mig. Tjejen går och jag och Ludwig möts i en kram. "Hej!"
" Läget?, länge sen vi hängde liksom du och jag...." babblar Ludwig. Han pratar så mycket. Jag slutade genast lyssna för över axeln på honom ser jag killen. Killen som gick framför mig påväg till skolan. Ja den där blonda, sittandes på en bänk. Brevid honom sitter killen som jag tyckte påminde om Axel. I killens knä sitter en tjej. Hon är vacker. Jag blir avundsjuk även fast jag inte vet till 100 procent att det är Axel då de sitter ganska långt bort ifrån var jag står, är jag ändå ganska säker.
Tjejen kysser honom och han kysser tillbaka.

För att gå till engelska klassen måste jag passera bänken där de sitter. Så utan att svara på Ludwigs prat går jag iväg. Jag hör inte honom. Jag hör ingen. Jag hör bara Axels ord eka i mitt huvud när han sade "Jag älskar dig" för första gången och jag svarade "jag älskar dig". Tårarna rinner och jag halvspringer förbi bänken. Jag tror inte de såg mig.

Sen hade jag också lyckas göra mig till lektion men jag rusar inte fram till ett bord ändå. Jag inser att jag har glömt böckerna jag skulle ta vid mitt skåp. Tur i oturen går Ludwig också i samma engelska klass och kom smidigt in smygande han med kort efter att jag gjort det. Han sätter sig vid mig, "Tack" viskar jag.
Jag får ett sms av Felicia - "kärlek är för töntar, jag såg också"
Jag undrar vad hon menar.

omg vad denhär wattpaden suger och min uppdatering ännu värre. Ska bli bättre men kommer kanske satsa mer när det är jullov då det är ganska stressigt just nu och därför är mina delar också ganska korta. Försöker bli bättre.