Tystande Ord

Kapitel 3: Den mystiska mannen

Leon ser en skugga vid dörren och visar Dahyun, dem båda kollar på den ända tills den försvinner. Lektionen är slut och Leon och Dahyun är fundersamma och förstår inte alls vad som händer, vem eller vad är det som skriker och vad är det med den där skuggan? Dahyun går i väg från skolan men Leon gick till nästa lektion, Dahyun ville se vad det var som skrek, vad det var för skugga, hon gick åt det hållet hon hade hört ljudet ifrån. Men hon vet inte alls vart hon är på väg någonstans, hon bara går och går. Till slut kommer hon till en fabrik och hon ser en helsvart man med ett kritvitt ansikte, Dahyun ringer till Leon och berättar att han ska komma och han börjar gå direkt men det dem inte vet är att Elise följer efter dem. Leon kommer fram och Dahyun leder Leon till det hållet som den svarta mannen gick åt.

- Tänk om det bara är en arbetsgubbe! Säger Leon.

- Men han gick inte in mot fabriken! Följ bara efter mig och sluta klaga. Säger Dahyun och leder in Leon i en djup skog.

Dem börjar komma mer in i skogen och ser en liten stuga. Det står massor med gårdsverktyg vid sidan av ingången. Leon ser helt äcklad ut och vill där ifrån. Ett ljud hörs från ingen stans det lät som en gren som knäcktes, sedan hörs det ett skrik. Leon och Dahyun närmar sig skriket då Elise hoppar fram ur buskarna skrikandes.

- Ugh vad gör du här? Frågar Dahyun med arg röst.

- Vad gör jag här? Vad gör ni två skolkare här? Säger hon upprörd.

- Du är i såfall också en skolkare om du inte är på lektionen. Säger Leon.

- OMG WOW VILKET COOLT HUS! Här vill man ju bo! Säger Elise och går upp till dörren.

- Jag skulle inte öppna dörren om jag vore du! Säger Dahyun men Elise lyssnar inte och därpå öppnar dörren på vidgavel.

Det var helt svart där inne. Dahyun och Leon kollar på varandra med oroliga blickar. Elise tar ett steg in i stugan. Hon går in i stugan och skrattar för att Dahyun och Leon var rädda för att något var där inne. Leon och Dahyun följer efter in i stugan. När dem kommit in så är allt dem ser gamla möbler. Dem går djupare in i stugan. Dahyun hittar en dörr som leder ner i en källare hon tänder lampan och kollar in. Det luktar dött där inne, som att någon hade dödat något eller någon. Dem närmar sig lukten och dem ser blodstänk över hela rummet, över alla möbler och blodfläckar över golven. Det som var skrämmande var att blodet som låg runt om i rummet var nytt, som att nån precis blivit mördad. Dem går in i ett litet rum som finns där och där är det fullt av döda barns kroppar. Elise skriker och springer tillbaka till skolan, Dahyun och Leon stannar kvar för att kolla in vad som händer då dem hör någon gå in i stugan. Dem springer och gömmer sig och dem ser hur den där mannen slänger in barnet i det lilla rummet och dödar barnet och ett extremt högt skrik utlöser sig. Barnet är dödat, mannen lämnar stugan och Leon och Dahyun hittar sin chans att rymma stället. Dem går tillbaka till skolan och till sin nästa lektion som att inget hade hänt. Vad fanns där egentligen, vem är den där mannen? Så många frågor dem alla tre vill ha svar på. Leon och Dahyun tänker att dem ska springa dit efter skolan igen och rota runt i stugan, för att se om det finns några material för att veta vem mannen är och varför han dödar oskyldiga små barn. Elise hörde dem och ville följa med.

- Var det inte du som skrek när vi var där sist? Frågar Dahyun

- Men jag var ju inte beredd på vad som skulle komma! Säger Elise.

- Men tänk om han kommer då? Då kan du inte skrika och springa då kanske du blir hans näste offer. Säger Leon.

- Vi går inte dit för att dö! Utan vi går dit för att undersöka stället. Säger Dahyun.

- Jag lovar att inte skrika. Ta bara med mig. Annars berättar jag för mamma.

- Wow Elise är du en sån tönt? Som ska säga till din mamma att vi ska kolla på en stuga? Asså snälla jag och Leon drar, du är bara i vägen.

Resten av dagen går och Dahyun får ett meddelande av sin mamma att hon måste skynda sig hem, dem ska visst åka i väg ikväll och att dem kommer att hämta upp henne efter att hon har slutat. Dahyun berättar för Leon som säger att dem får ta det imorgon eller dagen efter. Dem båda går med på att det är en bra idé och går till nästa kommande svenska lektion. Under lektionens gång så räcker Elise upp sin hand för att säga något, och det som kommer ut ur hennes mun förvånar alla.

- Jag, den nya tjejen och Leon har varit ut i en stuga mitt ute i skogen. Vi såg döda barn! Men då skynda jag mig tillbaka till skolan. Säger hon och alla kollar på Dahyun och Leon.

- Ursäkta mig? Vad snackar du om? Har du drömt något eller? Jag var till läkaren förra lektionen, mamma skrev det till Marita. Säger Dahyun upprörd.

- Ja och jag var hos kuratorn. Vadå vi va i en skog? Frågar Leon.

- Men jag såg dem jag svär! Skriker Elise högt.

- Om du inte har några bevis så kan jag inte göra något. Men först så kan du träna på att sluta ljuga. Säger svenskläraren Sara och alla börja skratta.

- Visst. Jag kan visa er bevis. Det är nämligen så här att Dahyun och Leon ska dit idag igen redan efter skolan. Jag kan filma så får ni väl se själva. Säger Elise nöjt.

- Ha va? Jag ska med mamma och träffa släktingar och vänner! Vem sa att jag skulle till en stuga mitt i en skog?

- Ja och jag vill gärna hem efter skolan.

- Va men ni sa ju...

- Elise va tyst annars får du gå till rektorn.

- Jaja...

Att hon verkligen sa det där till hela klassen, vad bra att Dahyun och Leon hade ursäkter som Sara trodde på. Som tur var att ingen trodde på Elise, tänk om dem hade fått frågor om stugan. Dahyun och Leon kände bara att det var bra att dem hade trovärdiga ursäkter. Dock så hade dem planer att gå dit imorgon efter skolan. Men utan att Elise vet om det. Efter svenskan så ska dem ha deras sista lektion, klockan är runt tre och det dem har kvar är SO med deras mentor. Leon tar ut historia boken ur skåpet och suckar, han tycker inte om historia det är bara en massa gubbar som krigade hela tiden däremot så ser Dahyun väldigt glad ut för hon gillar historia. Hon var väldigt glad då hon visste att dem skulle prata om världskrigen, hon tyckte att det var väldigt intressant. Men Leon känner sig inte så motiverad att läsa om en gubbe som startade ett världskrig för att döda en massa människor. Marita kommer in i klassrummet och berättar om ett projekt dem ska göra. Dem ska vara två och två i en grupp och skriva om ett krig som varade i världen, man får välja vilket krig man vill. Man ska redovisa sitt krig för resterande i klassen när det är klart. Dem får även ut instruktioner för vad som kan vara viktigt att ha med i sin presentation. Leon och Dahyun väljer att arbeta tillsammans och väljer att arbeta om Koreakriget då Leon är väldigt intresserad av Syd Korea. Och Dahyun kan väldigt mycket om kriget så då blir det en perfekt presentation. Dem sätter i gång med att hitta information om kriget och sätter i gång med en massa planer, då hörs det där skriket igen. Leon och Dahyun kollar på varandra, dem tänker samma sak. Ett till barn har blivit dödat av mannen. Dahyun och Leon kollar oroligt på varandra. Båda känner att dem måste försöka stoppa den där mannen på något sätt, men hur? Lektionen är slut och alla börjar dra sig hem. På vägen till Dahyuns släkt så tänker hon på mannen. Jisoo sitter och lyssnar på musik och mamma och pappa sitter och pratar. Dahyuns pappa är svensk men träffade deras mamma när han var utomlands en sommar, det är därför Dahyun och Jisoo har släkt i Sverige. Eftersom farmor och farfar bodde i Sverige och har pratat svenska med Dahyun och Jisoo sen dem varit barn så kunde dem rätt så bra svenska. Deras mamma hade lite svårare för sig att lära sig språket men hon kan bra engelska, och deras pappa försöker lära sig koreanska. Men mamma och pappa pratar typ bara engelska med varandra. Dahyun och Jisoo kan både flytande koreanska och engelska men Jisoo har lite svårare för svenska än vad Dahyun har. Men eftersom Dahyun också har lite brytning så går hon på extra svenska efter skolan på tisdagar. Dem har en trevlig tid med farmor och farfar och åker hem nöjda efteråt.