Del 17 - Ludwig

25 4 0
                                    

Redigerad 24/4-2024
6 november 2015

-Jag ska till Noel idag, säger jag bestämt vid lunchen.

Alla, och då menar jag Axel, Dante och Myra, tittar på mig.

-Aa du gör det typ varje dag, vad är det som är så speciellt med den här gången? Frågar Dante.

Jag tar upp en dyrk ifrån fickan och lägger på bordet.

-Är du fucking seriös eller dum i huvudet? Frågar Axel dömande.

-Jag är fullkomligt seriös, säger jag.

-Men du kommer väll bara ha sönder låset då, eller? Säger Myra osäkert.

Allas reaktioner gör mig irriterad.

-Jaha? Om ett lås går sönder skiter jag fullkomligt i, det ända jag bryr mig om är att jag inte vill att min bästa vän ska vara själv? Asså vem vet, han kanske ligger död på köksgolvet, säger jag.

-Usch, säg inte så, säger Myra.

-Men det kan ju ha hänt. Och det är just därför jag ska dit, säger jag och reser mig upp ur stolen.

-Vänta ska du dra nu? Frågar Axel.

-Ja säg att jag fick ont i magen, svarar jag bara kort och börjar gå mot utgången.

———

Jag går upp för Noels trappor och ställer mig utanför dörren. Först knackar jag några gånger, men som vanligt öppnar han inte. Jag tar upp dyrken i fickan. Jag ser först på den och sen på låset. En våg av aggression väller över mig av nån anledning. Jag börjar banka på dörren och rycka i handtaget. Jag är på väg att börja skrika, men dörren åker upp. Förvånat det jag på den upplåsta dörren. Jag lägger ner dyrken i fickan igen. Lite halvt skamset går jag in i lägenheten och stänger dörren. Jag chockas lite av det jag möter. Den vanligt annars så städade lägenheten har saker ÖVERALLT. Allt från kläder till tallrikar till trasiga böcker.

-Va fuck har hänt här...? Mumlar jag för mig själv.

Jag ser in i köket, igen Noel. Sovrummet, igen Noel. Vardagsrummet, återigen ingen Noel. Jag hör ljud ifrån badrummet. Dörren står lite på glänt. Jag kan skymta Noel som sitter på golvet.

-Noel asså va fan du har inte hört a-, börjar jag men stannar upp mitt i meningen när jag ser vad som har hänt.

Noel sitter på golvet i badrummet med ett rakblad i handen? Blod har hamnat på den vita fluffiga mattan och det droppar från hans arm. Han ser helt förstörd ut med mörka ringar under ögonen. (Lyssna på Nått i vattnet för mer känsla😀).

-Nej nej nej nej nej, säger jag och slänger mig ner på golvet bredvid Noel.

Jag tar rakbladet ifrån hans hand och kastar det bakom mig ut i hallen. Han säger inget utan tittar bara ut i tomma intet med tårar droppande ner på kinderna.

-Noel vad har hänt? Säger jag oroligt.

Han säger ingenting utan lutar sig bara mot mot och brister ut i gråt. Jag förstår inte riktigt situationen, den är helt ny för mig. Det är sällan jag ser Noel ledsen, och såhär ledsen har jag aldrig sätt honom. Jag kramar om honom och känner hur mina tårar också kommer rinnande. Min bästa fkn vän, Noel Flike. I en fkn månad har han varit ensam, och det slutresulterade med det här.

-Noel varför har du inte svarat?

-För jag vet inte. Jag blev arg.

-På vad?

-På dig.

Jag chockas till lite över meningen.

-Mig?

Han nickar.

-Vad har jag gjort dig?

-Du har fkn knullat med Myra vilket du säkert fortfarande gör!

Då slår det mig. Dagen som Myra kom ut från skolan och berättade att det gick ett rykte om oss, som delvis var sant. Det var sen den dagen Noel tog avstånd från allt och alla. Han måste ha hört det. Men varför?

-Nej vi gör det inte längre, vi insåg hur kefft det blev. Men varför blev du arg över det?

Han är tyst en stund innan han reser sig skakigt upp.
Jag tittar på han med en blick som säger "ska du inte svara eller?". Han tittar i spegeln en stund innan han återigen tittar på mig som för övrigt har ställt mig upp.

-För jag är fkn kär i henne.

Såå nu kommer Noel komma tillbaka till dom andra igen. Läste igenom hela boken och hittade lite "lösa trådar" som jag måste fortsätta på. Iallafall så hoppas jag ni gillade det här lite tråkiga kapitlet och om ni vill får ni gärna rösta ❤️

/sofia

Vill inte ha dig - Noel Flike Där berättelser lever. Upptäck nu