1.2||öppen för förslag ||Noel

1.7K 39 21
                                    

Visa vad du känner jag är öppen för förslag
-95, Mares

-Du är kär i Dante eller hur? Han tar ett steg bort från mig.

-Sluta tro att allt är om Dante

-Men det är ju om honom, eller så är det om mig eller den där Max

-Nej

-Så det är inte om mig?

-Jo, men jag vet inte

-Vad vet du inte?

-Vad jag känner

-Vaddå vet inte vad du känner? Känn efter bara, säger han som om det vore det mest naturliga i världen.

-Det är inte så enkelt!

-Det är precis så enkelt gillar du honom eller gillar du mig?

-Jag vet inte

-Så du gillar honom, varför håller du då på med mig också?

-Jag sa inte att jag gillar honom Noel

-Men det är lugnt jag fattar, han är bättre, Valter gillar honom, din pappa gillar honom, dina vänner gillar honom, allt är bättre med honom

-Noel snälla sluta, min röst blir desperatare och desperatare för varje sekund som går.

-Nej det är lugnt Elise

-Noel

För ett ögonblick tror jag att jag hör ljudet av ett hjärta som krossas. Om det är mitt eller Noels vet jag inte. Hans ögon blir för en kort sekund lite glansiga, sen mörknar de.

-Hör inte av dig, är det sista han säger innan han lämnar mig ensam kvar på skolgården.

Ensam kvar med ett krossat hjärta. Jag hör porten gå igen, kort efter att dörren stängdes av Noel öppnas den av någon annan. Någon annan kommer ut och går fram till mig. Melker kramar om mig. Försöker plocka upp mitt hjärta år mig. Tittar mig i ögonen och säger

-Du förtjänar bättre

Men både jag och Melker vet att det inte är sant.

Kort efter att Melker kommer ut kommer Max. Jag vill springa med fastnar i marken. Kan inte röra mig. Melker ställer sig närmare mig, tittar likgiltigt på Max.

-Hej Elise

-Dra åt helvete Max, fräser Melker.

-Vi alla tre vet att jag inte gjort något

Det har du visst.

Melker vet inte det som jag och Max vet. Det Max gjorde mot mig. Det Max sa till mig.

Eller hur Max? Han vet inte.

Han vet inte vad som hände varje natt du inte kom hem. Eller varje natt du kom hem. Eller när du blev arg på mig. Eller när du ena sekunden sade att du hatar mig för att i nästa säga att jag är allt för dig.

Han vet inte det Max, men jag vet det.

Jag kommer aldrig att glömma det du gjorde mot mig.

-Jag har saknat dig Elise, saknat oss, har du saknat oss?

-Nej det har hon inte

-Låt henne prata, ryter Max och jag hoppar till.

-Jag vet inte Max

-Men jag vet, jag vet att du saknar mig och att du skulle ta tillbaka mig, att du kommer ta tillbaka mig. För du klarar dig inte utan mig, utan mig är du ingenting.

Då smäller det.

Melker går fram och slår till honom hårt i ansiktet.

-Melker sluta, skriker jag och hoppas att han antingen ska sluta eller att någon där inne ska höra och komma ut.

Ingen kommer ut. Jag springer fram till Melker och försöker putta honom ifrån Max med all min kraft. Men jag är för svag och de två killarna som nu slåss på skolgården är för starka. Jag skriker åt de att sluta men de lyssnar inte. Mina skrik blandas med tårar och tillslut, när de båda blöder, när de båda inte orkar mer men inte heller vill vara den som ger upp, lyckas någon putta bort Melker.

Någon kom ut på skolgården precis innan någon slog det sista slaget. Någon har, kanske, räddat Melkers liv.

Jag är övertygad om att Max hade kunnat slå sönder Melker om de hade fortsatt. Men Axel kom ut hit.

Jag kommer vara honom evigt tacksam för att han kom ut hit.

-Vad fuck håller ni på med, skriker han på Melker och Max. Melker kollar lite skamset ner i marken och torkar blodet som rinner från näsan på tröjärmen. Max står och tittar överlägset på Melker.

Max spottar lite blod på marken innan han går in i skolan igen. Axel vänder sig mot Melker.

-Är du okej?

Melker nickar men blodet rinner fortfarande från hans näsa.

Jag kramar om Melker och just då bryr jag mig inte om att hans mörkröda blod hamnar i mitt hår. Jag bryr mig inte om att jag måste ta reda på hur jag känner. Jag bryr mig inte om att Max kommer förstöra mitt liv.

Igen.

Jag bryr mig inte om att Noel hatar mig. Jag bryr mig inte om att Dante också kommer hata mig. Jag bryr mig inte om att mitt hjärta ligger på marken framför oss, i tusen bitar.


Boken är nu färdig planerad (jag vet att jag sagt det förut och att det inte blev så men nu är jag 110% säker på att detta är rätt)

Den kommer bli 70 delar + en epilog och just nu är det 59 delar + epilogen kvar. (Om jag räknat rätt hahah )

Hoppas att ni gillade kapitlet och att ni mår bra!

Ta hand om er!!
<33

Heartbreak- Noel FlikeWhere stories live. Discover now