Heartbreak- Noel Flike

3.1||jag faller||Melker

Baby, jag tror jag är kär
I taxin, i trappen, i hissen, i hallen
Jag faller
-jag kommer, Veronica Maggio

Vi sitter på golvet utanför rummet där Elise är och undersöks just nu. Felix är också här och Olivia är på väg. En sköterska kommer och säger åt oss att vi inte kan sitta där, vi tar upp för mycket plats. Så vi går långsamt och under tystnad mot hissarna.

Entrén är nästintill tom och vi slår oss ner på några av de gröna bänkarna, lite av färgen har försvunnit så jag gissar att de inte är jätte nya.

-Olivia är där utanför, säger Axel efter några minuter av tystnad.

Han reser sig upp och går mot glasdörrarna. Han kommer tillbaka med Olivia några minuter senare och man ser tydligt att hon har gråtit.

Hon sätter sig mellan mig och Axel och jag lägger en hand på hennes arm.

-Hur mår hon?, viskar Olivia och rösten brister.

-Vi vet inte, mumlar jag tyst tillbaka.

-Hon kommer klara sig, det måste hon, säger Dante bestämt men man hör fortfarande hur han darrar på rösten.

Det går flera timmar, men det känns som dagar, månader, år. Jag hör hissen öppnas en bit bort och snart hörs snabba steg över golvet.

-Valter Janni?, en sköterska kommer fram till oss och Valter ställer sig upp.

-Ja?

-Följ med här.

Valter försvinner med sköterskan, vi andra sitter kvar i tystnad. Är det nu han får veta hur hon mår? Kommer vi få ett besked nu? Hur mår hon?

-Kommer Max bli dömd?, Olivia lutar sitt huvud mot Axels arm och en tår rinner ner för hennes kind.

-Ja, hans fingeravtryck finns på den där pistolen och vi är många vittnen, mumlar Dante och ler trött.

-Tror ni att han kommer få veta hur hon mår?, undrar Felix och gäspar, han är förmodligen lika trött som jag är, klockan är över fem på morgonen och vi har varit här sen elva.

-Jag antar det, svarar Axel.

-Noel är du okej?, jag tittar mot Noel som suttit och lutat huvudet i händerna enda sen vi kom hit.

Han tittar upp och torkar bort tårarna med armen.

-Nej.

Jag nickar, såklart att han inte är okej, dum fråga. Dante tittar på sin avstänga mobilskärm, han väntar förmodligen på besked från Valter. Plötligt lyser hans skärm upp och han ställer sig upp. Han läser meddelandet högt och det känns som att jag faller.

-
(Förlåt för kort kapitel)
1 kapitel + epilog kvar

läs min nya bok "ask.fm- Ludwig Kronstrand" :-)