Fucking rikemansson | f.s

Inledning

Jag går längs med Stockholms mörka gator. Jag bestämmer mig för att ta genvägen ner bredvid kanalen. En hög betongvägg med en hel del graffiti på går längs med hela vägen bredvid vattnet. Det är rätt så mörkt eftersom det är oktober och klockan är 10 på kvällen. Jag har varit hos en kompis och ska alltså hem nu. Några gatlyktor lyser i vitt uppifrån vägen och ger mig en någorlunda bra sikt. Vattnet glittrar och det är vindstilla. Ju längre fram jag går börjar det lukta. Det luktar starkt och det verkar vara någon slags målarfärg eller liknande. Jag stannar upp och överväger tanken om jag ska vända om och gå upp till vägen. Att andas in den här luften är nog inte det mest hälsosammaste. Trots det fortsätter jag gå. Efter ungefär 20 meter ser jag ett ljus längre fram. Det flyttas runt och jag hör både fotsteg och sprejburkar som skakas. Jag blir nyfiken och börjar gå lite snabbare men stannar snabbt igen. Vem vet vem det kan vara? Kanske en farlig person som skulle kunna skada mig? Jag borde verkligen inte gå dit men min nyfikenhet vinner tillslut över min orolighet. Snart står jag 20 meter från personen. Personen är klädd i svart och har en luva på sig. Hen har mörkt lite längre hår och har även ett vitt munskydd. Jag ser att det är en tjej. Hon håller i något som verkar vara en ficklampa och även en sprayburk. Jag kollar upp mot väggen och ser en svart och vitt målning av en skalle. Jag går sakta framåt så tyst jag kan. När det är ungefär mellan 5 och 10 meter kvar och hon ska fortsätta spreja på väggen råkar jag trampa på någon slags aluminiumburk. Hon vänder ansiktet snabbt mot mitt håll. Vi står och stirrar på varandra i vad som känns som en evighet. Efter någon sekund har hon kastat sig ner över sin väska och ett skrammel hörs samtidigt som hon reser sig upp och börjar springa från platsen. Jag suckar och kollar upp mot väggen. Jag studerar den vidare på närmare håll. Hon är riktigt duktig. Jag har alltid varit fascinerad av gatukonst. Speciellt graffitimålningar. Då menar jag inte alla dessa tags som jag ändå inte ser vad det står på utan sånna som dessa. Ett konstverk, litet som stort. Det förmedlar någonting, ett budskap. Jag bestämmer mig för att avsluta mitt deepmoment och börjar traska hemåt istället med frågan i huvudet

"Vem är hon?"