Fucking rikemansson | f.s

1

"Det är så patetiskt av Paula att tro att jag ens gillar henne lite, hon är så! Herrgud, så himla otacksam" Säger Oscar och jag nickar.

Vi har precis shoppat eftersom pengarna kom idag och det är väl alltid trevligt med lite shopping en onsdag som denna.

"Paula är riktigt bortskämd, visst jag kan också vara det ibland men jag är ändå tacksam! Hon bara glider fram där på hennes pappas pengar. Vilket jag också gör men hon gör det på ett sätt som är så vidrigt!" Fortsätter Oscar.

Jag nickar återigen. Vi går nu över plattan och som vanligt sitter det där gänget där i mitten. Oscar suckar och stannar.

"Sitter de här igen? Alltså folk går här, det är ingen plats att sitta på! Kan de inte anpassa sig lite? Alltid ska det vara ett väldans liv med dessa emos och punkare. Har de inget bättre för sig?" Klagar Oscar och vi fortsätter gå.

Vi närmar oss gänget som består av cirka 5-10 personer beroende på dag. De skrattar och pratar. En av de tittar upp på oss.

"Kolla vad vi har där då! Hey har ni fått pengar av pappa nu då? Eller föredrar ni kanske mammas pengar?" Säger han och de andra börjar skratta.

"Ska ni ut och rida eller? Alltså de skorna och den jackan, vart är hjälmen?" Fortsätter en annan och de börjar gapskratta.

Oscar harklar sig. "Ursäkta mig? Men har ni ens sett solen någon gång!? Ni är bleka lik och halloween är nästa vecka! Tack!" Spyr Oscar ut.

"Sverige är tyvärr ett solfattigt land men du verkar ju ha varit utomlands din lilla stekare!" Hånar de Oscar.

"Ja, jag har i alla fall råd!" Hånar han tillbaka och jag himlar med ögonen.

De fortsätter endast skratta och återgår sedan till sitt. Vi går med snabba steg därifrån. Jämnt har det varit såhär. Vi som kallas överklassare tjafsar med de som kallas för underklassare. Visst de kan verkligen vara jobbiga och allmänt störande men ja, vad ska man göra? Oscars mobil börjar ringa. Han tar upp den och suckar och vänder skärmen till mig. Paula.

"Svara nu då!" Säger jag och flinar lite lätt.

"Gud.." Mumlar Oscar och drar med fingret över skärmen och sätter mobilen mot örat. "Hej det är Oscar" "Mm ja hej Paula..." "Jag är med Felix.."

Samtalet fortsätter. Jag kollar runt lite i brist på annat. Det är en helt vanlig eftermiddag och helt vanligt folk går omkring på stan precis som jag och Oscar. En bekant gestalt kommer mot oss. Personen har händerna i jackfickorna och huvudet nersänkt. Det påminner mig lite om henne jag såg för några dagar sen. Hon som målade på väggen. Hon kollar upp på vägen men möter aldrig min blick. Hon kollar inte överhuvudtaget på oss. Hon kollar ner igen. Oscar avslutar sitt samtal och börjar rabbla upp vad Paula ville. Vi fortsätter gå. Tjejen ska gå precis bredvid Oscar men råkar gå in i honom.

"Vad gör du? Hallå se dig för!" Ryter han och hon kollar upp.

"Förlåt"

Hon rundar oss och går snabbare bort från platsen.

"Och Föresten! Ditt gäng sitter på plattan! Säg gärna till de att lämna!!" Ropar han efter henne.

Hon höjer endast armen lätt och pekar finger mot oss. Detta gör såklart Oscar ännu mer irriterad. Han vänder på klacken, tar några djupa andetag. Han börjar gå och jag går efter honom.

_____
Wow Oscar är en riktigt bitch🙌🏼

Så första riktiga kapitlet är ute nu! Har finfina planer för denna bok so stay tuned✌🏼️🤓