Vi dansar vidare i livet | D.L

Gammal vänskap

22 juli 2018. Klockan 00:34

"Amanda?" 

"Dante?" 

Jag gav både Dante och Amanda en skev blick innan jag kollade på Cornelia som oskyldigt tog en klunk ur drickan. Jag drog lite i Dantes hand så han skulle komma tillbaka till verkligheten. Han kollade ner på mig och såg? Nervös ut. Väldigt nervös.

"Det är kul att se dig igen, det var ett tag sedan." 

Amanda gav Dante ett litet leende som hade många betydelser. Dante var fortfarande ganska stel så jag fick rycka i honom en gång till. 

"Det är kul att se dig med, har allt varit bra?" 

"Ja, det är skönt att vara tillbaka i Stockholm, även om jag trodde det skulle ta ett tag till." 

Dem log mot varandra innan Dante bad mig gå med honom, jag ursäktade mig från bordet och följde Dante ut ur klubben.

"Vad är det?" 

"Kan vi åka hem?" 

"Ja, jag ska bara hämta min väska, vänta här." 

Dante tog ett djupt andetag och satte sig på trappan utanför klubben medan jag gick in igen och försökte hitta tillbaka till bordet vilket var lättare sagt än gjort. När jag äntligen lokaliserat bordet såg jag att Amanda och Cornelia var djupt inne i en konversation.

"Dante vill dra, vi hörs imorgon, Cornelia. Det var trevligt att träffa dig, Amanda!" 

Jag tog min väska och gick ut igen, Dante satt fortfarande på trappan med händerna i på knäna och huvudet tittade ner på trappsteget. Jag gav han en klapp på axeln och han ställde sig upp och tog tag i min ena hand och sen gick vi hem. Jag förstod ju att Dante och Amanda kände varandra med det kändes inte riktigt rätt att fråga något om det nu, han hade haft en bra dag, en bra kväll och han ska få ha en bra natt också. Det var inte så långt hem, det tog kanske tjugo minuter men den svala nattluften var skön mot huden. Dante var ganska tyst på vägen hem men jag lät han tänka på sitt. När vi stigit in i lägenheten dröjde det inte länge innan Dante lagt sig i sängen, jag däremot tog min tid för att få bort sminket och ta en snabb dusch och skölja av kroppen lite.

"Är det något?" 

"Nej, jag är bara trött." 

"Förståeligt." 

Jag kysste Dante innan jag gick till andra sidan sängen och kröp ner under täcket, jag var dock inte lika trött så jag tog upp mobilen och såg att jag fått ett SMS från Cornelia.

Cornelia 00:48

Moa, vet du vem Amanda är?

Moa 01:29

Nej, borde jag det?

Cornelia 01:30

Dantes ex, tjejen som han älskade så mycket att det gjorde ont dock verkar inte hon ha uppfattat deras break up likadant...

Moa 01:31

Vad menar du? 

Cornelia 01:33

Enligt Amanda gjorde dem slut för att hon skulle till LA och jobba. Ingen av dem ville ha ett distansförhållande, inte ens prova det. Dem sa att om dem träffas igen när hon är tillbaka och känslorna finns kvar, så gör dem det. Hon vet vem du är, hon vet att Dante hittat någon ny.

Moa 01:35

Ska det här få mig att må bra? Att veta att hon är tillbaka?  Det förklarar varför han frös till när han såg henne