ventitré; Elena

183 13 0
                                    

Trettioförsta juli - förmiddag

När Beto stannade upp, höll sina läppar på ett och samma ställe och sakta sög till, stoppade jag honom. Jag puttade undan honom från min hals och för första gången på en stund fick vi ögonkontakt. Vi flåsade och Beto såg oförstående på mig i undrar om varför han inte fick lov att fortsätta.

"People will see it," andades jag och såg djupt in i Betos ögon som blixtrade som ett åskväder av lusten att göra så mycket mer än detta.

Jag älskade när Beto varsamt sög mot mitt skinn, men att bli lämnad med fler röda märken synliga för hela världen var inget som jag ville. Den rätten hade jag fått smaka på förra gången och var nu mätt.

Beto nickade förstående, la sina läppar mot mina igen och började istället att tugga med sina fingrar på den nedre kanten av min tröja. När hans sinne (som för tillfället inte var i sitt fulla bruk) insåg att jag bar en skjorta, smet hans händer upp till de översta knapparna och utan att bryta kyssen fumlade han med att knäppa upp dem. En knapp, två knappar, tre knappar gav vika till Betos fingrar och innan jag visste ordet av stod jag och visade halva bysten för Beto - iförd min skjorta som endast hängde kvar med hjälp av de fyra knapparna längst ner.

Det enda som hindrade världen från att få se mig flasha totalt var min simpla bh - som förblev på.

Innan Beto placerade sina läppar mot de delar av mins bröst som synt, precis som förra gången, gav han mig en frågande blick som undrade om han hade tillåtelse. Andlös nickade jag och med små lätta kyssar vandrade Beto ner över mina nyckelben och ner till mina bröst.

Jag drog efter andan och flämtade till när hans händer plötsligt greppade tag om mina lår och innan jag visste ordet av befann jag mig upptryckt mot väggen bakom mig. Jag korsade mina ben runtom Betos midja för att inte trilla ner och när han istället för att göra det mot min hals, sög till över mitt ena bröst, började mina ögonfransar än en gång att fladdra. Sättet han höll uppe mig mot väggen och kysste mig på ställen jag aldrig hade trott på, gjorde mig maktlös.

Men trotts det kom sakta förnuftet tillbaka till mig. Vad vi gjorde var galet, för galet, och vad som skulle ske om Dante plötsligt skulle råka trampa in var inget jag ville ta reda på. Min största rädsla var att han skulle bli arg på Beto för att han gjorde något väldigt okristet. Jag ville inte se honom få en utskällning av sin pappa (som jag dessutom tyckte om väldigt mycket) och därför föste jag åter igen undan Betos huvud och läppar från mig.

"Don't you like it?", frågade Beto med en lätt nervositet lysandes i ögonen. Om han bara visste, tänkte jag.

"I do," försäkrade jag Beto om. "I just... does your father approve of this?"

Lusten försvann sakta ur Betos blick och byttes mot oförståelse. "Approve of what? Us kissing?"

"Yes, kissing and sleeping and... doing this," Med lätt darrande händer knäppte jag åter igen mina skjortknappar som Beto så enkelt hade slitit upp. Ett litet rött märke började ta form över mitt ena bröst och jag kunde inte låta bli att få en varm klump i halsen. Där skulle iallafall ingen se det i första taget.

Beto släppte ner mig på golvet igen och skrattade till. "Why wouldn't he be okay with it?"

"I mean... em... the picture in the bathroom and the praying and... yeh ..."

Amore i Rom Där berättelser lever. Upptäck nu