Kapitel 17. Härdad

675 15 3
                                    

Jag är inte ens hälften så trött som jag spelar när vi sitter i soffan. Ingen kommenterar mina uppenbart fejkade gäspningar. Speciellt inte personens vars uppmärksamhet jag försöker fånga. Han är djupt uppslukad av en film vi andra tycker är sådär. Till slut ger jag upp.
"Jake", säger jag.
Alla tittar förvånat på mig. Tack och lov är Jake inkluderad i "alla".
"Jag är trött."
Min familj beter sig som om jag just sagt högljutt att jag ville ha sex. Jake, däremot, beter sig som att jag sa till honom att lämna soffan så vi kan gå och lägga oss.
"Fine", suckar han. "Men jag vill se färdigt den där filmen någon gång."
"Inte med oss i alla fall", säger Neo och greppar snabbt fjärrkontrollen.
Jake muttrar något när han följer med mig mot badrummet.
"Godnatt!" ropar jag till mina föräldrar som fortfarande verkar vara i någon form av mild chock.

När vi båda är i badrummet stänger Jake dörren. Han ställer sig såpass nära att den där underbara doften, som tydligen är en blandning av honom, rakvatten, och mitt schampo, slänger mig tillbaka till alla gånger vi stått så här nära utan att röra varandra.
"Nadja", säger han allvarligt och bryter min trans. "Om du ville prata om Jan eller..."
Jag kysser honom. Inte för att jag är speciellt upphetsad, men för att jag inte klarade av att se hans min när han refererar till sin pappa. Han använder inte ens ordet "pappa" längre. Nu är det "Jan". "Jan och mamma" säger han när han refererar till sina föräldrar. De få gånger han ens nämner båda som sina föräldrar. Jake lägger sina händer på mina kinder och besvarar kyssen. Den där planen jag hade om att prata om något försvinner så fort våra tungor nuddar varandra.
"Vi borde gå till mitt rum", säger jag mellan kyssarna. "Jag ska bara borsta tänderna först."
"Vänta med det, din mun är inte färdig för dagen."

"Hur gör du det?" suckar jag.
"Vilket menar du? Om du menar när jag..."
"Jag vet inte vad det var du precis tänkte utbilda mig i, men det var säkert något sexuellt, och det var definitivt inte det jag frågade."
"Men då får du vara lite mer tydlig."
Jag häver mig upp på ena armen för att kunna möta Jakes blick. Han verkar helt opåverkad av att jag lägger hela min vikt på underarmen som vilar på hans bröstkorg. En hårslinga faller mellan mina ögon. Han lägger den försiktigt bakom mitt öra igen.
"Hur kan du bara låtsas som att du har läget under kontroll? Som att allt är bra och fint och perfekt när de flesta hade gett upp vid det här laget?"
Jake vänder bort blicken.
"Vad har jag för val?"
Jag har försökt sätta mig i Jakes situation flera gånger sedan jag fick reda på hur han egentligen hade det. Men jag inser alltid att det inte finns en chans att jag hade orkat.
"Men jag är nog härdad, antar jag", säger Jake och lägger händerna under huvudet. Jag vilar kinden mot hans varma hud. Hans puls har lugnat sig och slår nu på ett rogivande sätt.
"Har jag berättat om första gången vi träffades?"
"Nä, men jag är ganska säker på att jag också var där, så jag vet nog vad som hände."
Jag gör mitt bästa för att inte skratta. Min nya plan är att inte belöna hans attityd. Har jag tur kanske den försvinner. Men jag har ju sällan tur.
"Du vet vad jag menar!"
Jake stryker mig över hjässan. Sedan lägger han tillbaka handen under huvudet.
"Nej, så nu får du berätta."
"Mamma tyckte att vi skulle hälsa på, något om att Neo och jag behövde fler vänner. Det var ju skitvarmt ute, så egentligen tänkte jag och Neo cykla till stranden den dagen. Men blev praktiskt taget tvingade till att hälsa."

Hennes ärmar var uppkavlade och hon hade placerat sina knutna nävar på höfterna.
"Jag antar att stranden finns kvar imorgon också", sa Neo dystert.
"Tänkte väl det. Titta, han är utanför nu. Gå!"
Och med det sagt stängde mamma dörren. Motvilligt släpade vi oss, jag och min bror, ner för vägen. De nyinflyttade grannarna bodde två hus ner på andra sidan av gatan, så det var knappast långt. Men efter två veckor av konstant regn tänkte vi äntligen tagit en dag på stranden. Så de där grannarna var inte särskilt speciella eller intressanta för oss. Mer ett hinder för vårt sista sommarlov innan gymnasiet. Vi skulle för första gången inte gå på samma skola. På gräsmattan utanför huset, som kryllade av flyttgubbar, satt en kille. Han hade en läsk i handen och verkade stirra ut i tomma intet. Det var inte förrän vi täckte solen som han la märke till oss. Han tog av sig solglasögonen. De isblå ögonen gav mig en tillfällig tunghäfta. Detta verkade inte påverka Neo. Han sträckte ut sin hand, något motvilligt.
"Tja, Neo."
Killen ställde sig upp. Jag insåg att han var aningen längre än Neo, något som definitivt skulle irritera min bror.
"Tja, Jake."
Hans djupa röst fick det att kittla i magen. De flesta killarna i min högstadieklass hade kommit ur målbrottet. Men den här killen lät så ... vuxen på något sätt. Som om han egentligen var äldre än vad han var. Jag räcker också fram min hand.
"Hej, Nadja."
Trots att jag lyckades hålla rösten något sånär stadig log han. Nej, han flinade. Jag kunde se hur han studerade min kropp, liksom klädde av mig med blicken.
"Hej, gumman."
Mitt hjärta sjönk i bröstet. Inte igen, inte en jävla fuckboy till. Aldrig mer.

"Men den fantastiska, otroliga Jake lyckades vinna över Nadja", säger Jake för att avsluta min sammanfattning.
"Mm, det gjorde han."
Jag kramar om hans överkropp.
"Och sedan hade de sjukt bra sex. The end."
"Pucko", flinar jag.
"Du kan kalla mig vad du vill, men nu ligger du naken på min bröstkorg."
Jag kysser honom under högra nyckelbenet. Tatueringen med kråkor, döskalle, och en taggig ros fanns inte när vi träffades. Men nu kan jag inte föreställa mig honom utan all kroppskonst.
"Jag skulle aldrig ligga med en fuckboy igen, och du skulle aldrig kela. Jag tycker att vi båda vann."
Då lägger Jake armarna om min kropp. Han kramar mig hårt.
"Mm", mumlar han mot min hjässa. "Och jag har aldrig varit så glad över att vinna tidigare."
Just som jag ska svara avbryts vi av en gäll signal. Jakes mobil vibrerar i fickorna på hans mjukisbyxor som ligger på golvet. När han plockat upp telefonen stelnar han. Mobilen fortsätter ringa, så jag sneglar över hans axel.
Inkommande samtal
Jan

———————————————————————
Stressig stressig stressig helg. Först nu har jag kunnat samla mig nog för att skumma igenom tusen ord och sedan skriva något litet här. Ber om ursäkt för sen uppladdning, men nästa kommer som vanligt på onsdag!

Jag älskar dig, FuckboyWhere stories live. Discover now