Kapitel 7 Vi är redo

235 7 0
                                    

Jag fick helt enkelt gå, jag ville inte få problem med fredsväktare. Vi gick och gick tills vi var framme vid tåget. Vi gick på den och det var visst den som skulle ta oss till arenan. Arenan. Idag kommer jag troligtvis dö. Men jag vill inte, jag vill inte dö, jag vill leva hela mitt luv även fast jag måste vara tvungen att fiska varenda dag i mitt liv för att överleva. Jag kollade ut men det tog inte en lång stund inan jag somnade, det var egentligen bra men jag missade hur vi skulle göra för att försöka överleva, men vi åkte bara tåg femton minuter så jag missade inte jätte mycket. Jag vaknade lagom till att tåget stannade. Jag gick upp från min stol och kände mig hur trött som helst. Det var inte roligt alls att få gå till byggnaden som såg ganska liten ut, men när jag kommer in i arenan kommer jag antagligen tycka det är hur stort ut som helst. Jag gick med tunga steg in när vi kom in såg vi att det fanns exakt tjugofyra hissar, en till varje en till varje deltagare. Jag och min designer letade upp den hissen jag skulle in i det tog ett tag inan vi hittade den. Vi åkte ner det gick snabbt vi hade kommit in i ett rum som i mesta dels var tomt förutom kläder och ennu en hiss. Jag tog på mig mina kläder långsamt eftersom det här är det sista jag kommer ha på mig. Jag var klar och jag såg att min designer skulle säga något hon han bara öppna munnen inan det en röst sa trettio sekunder kvar...

Välkomna Till HungerspelenDär berättelser lever. Upptäck nu