2

210 9 4
                                    

Rebecka

Denna dagen har jag en plats på ett vanligt säte för två personer. Något som jag gjort idag var att placera väskan på sätet bredvid mig. Det kom bara av ren reflex men jag bryr mig inte så mycket.
Bussresan är som vanligt alltid lika tråkig även om mina hörlurar som spelar musik tillräckligt högt för att överrösta ljuden från resten av passagerarna är inkopplade.

Bussen stannar återigen och denna gången tittar jag upp för att få en skymt av den nya killen. I ren tristess hade jag kommit på ett smeknamn för honom i skolan, Enett.
Till min lycka kliver han på framme hos föraren och fortsätter sedan in i bussen. Han söker med blicken över sätena och slår sig tillslut ner på sätet framför mig.
Från min position kan jag klart och tydligt se hans bruna nackhår. Av ren reflex drar jag in ett djupt andetag och känner en mysig doft, mint.
Ett litet leende smyger fram på mina läppar och jag njuter över att känna den goda doften.

Precis som igår kliver han av på tågstationen medan jag sitter kvar. Resan tillsammans är aldrig lång.

//hej hej! Jag gjorde nyss musikprov och det gick sämst! Är det någon som läser boken ens? Haha//

VindsburenDär berättelser lever. Upptäck nu