Kritik (STÄNGD)

EllensNoveller - 365 dagar

Okej, detta är den första boken jag ska kritisera här på Wattpad. Titeln är "365 dagar" och är skriven av EllensNoveller (min dator är väldigt konstig just nu och därför kan jag inte tagga någon, men jag hoppas att det når fram till dig ändå ^^). Jag har läst fram till kapitel 60. Det finns 116 delar så det skulle ta väldigt lång tid att läsa alla. 

Så då kan vi börja med titeln. Ja, titeln säger mig egentligen inte så mycket, utöver att den utspelar sig under ett år, eller det är iallafall vad jag har uppfattat (rätta mig om jag har fel). Men jag tycker ändå att titeln låter ganska proffissionell eftersom det inte är så uppenbart vad boken handlar om.

Japp, nu när jag har läst vet jag att boken handlar om Smilla som är ? år. Jag har faktist inte fattat hur gammal hon är. Iallafall, Marcus Gunnarsen råkar av misstag skicka henne ett sms. Det leder (såklart) till en oväntad vänskap och kanske till och med mer. Men jag måste tala om hur fruktansvärt många böcker det finns här på Wattpad där det händer nästan exakt samma saker (att en tjej får kontakt med Marcus eller Martinus alltså). Vilket då gör att handlingen är väldigt förutsägbar. Du skulle behöva komma på något som gör din bok lite mer unik. Ett tips hade varit att du skulle kunnat skriva den som en riktig bok och inte som en sms, instagram, snapchat och lite annat-bok.

Men en sak som jag tyckte blev väldigt spännande (spoiler alert) var i kapitel 26 och 27 när Smilla skickade ett flertal sms utan att Marcus svarade, huhu, spännande.

Nu kan vi fokusera på huvudkaraktären. Smilla har alltså blivit mobbat väldigt länge och har börjat att tro på att hon är ful och tjock mm (även om det INTE är negativt att vara tjock). Hon är en stark tjej när hon väl vill men hon verkar vara väldigt flexibel på det sättet att hon ena sekunden är lycklig och andra sekunden vill dö. Man vet faktist inte så mycket mer om henne.

Jo, just det! Man vet att hon är ganska deppig så då hör hon till de tusentals böcker på Wattpad där huvudpersonen inte mår bra. Du behöver ge henne en bättre personlighet för att historien ska bli mer intressant att läsa och sticka ut ifrån mängden.

Du skriver då som sagt att hon vill dö och att hon också har självskadebeteende. Och när vi ändå är inne på det spåret kan jag passa på att anmärka lyricspranket i kapitel 39... På grund av detta tycker jag att du borde lagt till att det var vuxeninnehåll eftersom det kan finnas yngre barn som kan läsa din bok och påverkas negativt.

Jag känner att jag gör en brutal sågning av dig nu, men jag tycker heller inte att 3 ord kan utgöra ett kapitel, som i del 25.

Jag kanske bara har tagit upp negativa saker än så länge, men jag lovar det kommer posetiva saker snart.

Omslaget då? Det är väldigt fint. Jag tycker att det passar till historien med på det sättet som bilden är uppbyggd. Som om du har fångat hela berättelsen på en bild. Bra jobbat!

Jag gillar att Smilla och Marcus inte klickar direkt när de träffas (eller det kanske de gör men det verkar inte Smilla märka).

Jag ställer mig själv vissa frågor under bokens gång. Varför skriver Smilla, från ingenting, "Jag. Hatar. Livet" och "Jag. Vill. Dö". Jag bara: Vaa? Var hon inte precis lycklig över att käken hade läkt och att hon fick prata? Eller när hon plötsligt blir full. Det slutar också bara utan någon som helst förklaring. Snälla förklara lite mer. Även om jag förstår att det är svårt att få in det i den här typen av bok så kan hon skriva lite mer i dagboken så att läsarna förstår bättre.

När det väl kommer till de kapitlerna som inte är sms/instagram/snapchat-kapitel utan de "vanliga" kapitlerna så förundras jag verkligen. När du beskriver Smillas ögon när Marcus ska åka och Smillas mammas ansikte när hon pratar med Olivia. Det är faktist jättebra! Jag tycker verkligen om dina beskrivningar. Men tyvärr har du alldeles för få av dem. Du borde ha fler beskrivningar för att läsaren skulle kunna leva sig in i historien.

Något som jag uppfattar som lite irriterande är dina author's notes. De kommer alldeles för ofta och de bryter den där bubblan som man befinner sig i när man läser en bok. Då är man i bokens värld och vill inte avbrytas av några notes. 

Tempot är väldigt olika under bokens gång. Ibland kan det gå flera kapitel innan något av värde händer medan vissa gånger kommer det som en blixt ifrån en klar himmel. Det är ganska negativt eftersom det både kan vara svårt för läsaren att hänga med eller bli en smula tråkigt. 

Men för övrigt har du gjort ett väldigt bra arbete. Jag är en sådan person som ibland kan ha väldigt lätt att se det negativa och helt missa det positiva. Hehe, men jag lovar att jobba på det.

You're amazing!

//HannahLyche9