Kapitel 21: Äntligen helg

351 16 2
                                    

* * *Sofias perspektiv* * *

Äntligen helg, det här har jag sett fram emot hela veckan. Helger är bäst helt enkelt.

Jag och Martinus gick hand i hand hem till honom. Vi skulle vara ensamma hela helgen, för våra föräldrar skulle iväg någonstans som jag inte vet var, och vi hade bett om att få vara hemma ensamma.

Dock kom ju så klart mammas kommentar som hon alltid säger till mig så fort jag ska antingen sova hos Martinus eller vara ensam med honom någon dag.

Jag är inget litet barn längre, jag är faktiskt femton år och vi skyddar ju oss på sätt och vis.

Vi kom till slut hem till honom och han låste upp dörren. Vi gick in, tog av oss skorna, jackorna och ställde ner våra väskor på golvet som vanligt.

Utan att jag var beredd på det tryckte Martinus upp mig mot väggen och litade sin kropp mot min.

"Vet du vad jag vill göra?" sa han och flinade mot mig.

"Ja, men det vill inte jag" sa jag och puttade lätt bort honom från mig.

"Du vill visst, du vill bara inte erkänna det" sa han och ställde sig mot mig igen.

"Men lägg av nu j*vla kåtbock" sa jag men innan jag hann putta bort honom hade han tryck sina läppar mot mina.

"Martinus" sa jag skrattandes och försökte kravla mig ur hans grepp.

"Du får sluta träna, du är ju för stark för att putta bort" sa jag och han skrattade.

Han greppade tag om min tröja och drog mig närmre honom, och hans handlingar fick mig som vanligt att bli helt tokig.

"Nej, nu får du sluta innan jag blir upphetsad av dig" sa jag och han skrattade.

"Det är ju det som jag försöker få dig att bli" sa han och kysste mina läppar mer passionerat.

Äsch, varför försöker jag stå emot egentligen.

Jag placerade mina armar runt hans nacke och började engagera mig i kyssen.

"Jag visste att jag skulle lyckas" sa han mot mina läppar och jag morrade smått åt honom.

Efter en stund släppte jag ifrån och han kollade intensivt på mig.

"Tro dock inte att du får något mer än det där" sa jag och blinkade mot honom innan jag vände blicken bort från honom.

"Tråkmåns" sa han och jag skrattade.

"Kanske det" sa jag och han skrattade innan han backade bort från mig.

"Och förresten, din lilla kompis är på besök" sa jag och han höjde ögonbrynen och blickade ner.

"F*ck" sa han och jag skrattade.

"Du får sluta vara så snygg" sa han och min blick vändes mot honom.

"Ska du säga" sa jag och han flinade.

"Nåväl, vad ska vi hitta på?" frågade han och jag ryckte på axlarna.

"Vill du... Kolla på film?" frågade han och jag nickade.

"Visst, som vanligt" sa jag skrattandes.

"Och förresten, Oliver ska ha fest nästa helg. Och jag undrar om du vill gå? För jag går inte dit själv denna gången" sa han och ett smått skratt lämnade mina läppar.

"Och jag låter dig inte gå dit heller" sa jag och kollade aningen nedstämt på honom.

"Älskling, det kommer aldrig hända igen" sa han och tog min hand.

"Jag kan inte hjälpa att bli ledsen när jag tänker på det" sa jag och han torkade bort en tår som tydligen runnit ner för min kind.

"Tänk inte på det nu, jag ska få dig på andra tankar" sa han och vi gick sedan upp till hans rum.

Jag satte mig i hans säng och torkade bort de ynka tårarna som lyckats tränga sig fram.

"Tro mig, det kommer inte hända igen, speciellt inte om du dessutom följer med" sa han och jag nickade.

"Jag litar på dig, och visst, vi kan gå dit nästa helg" sa jag och gav honom ett leende som han snabbt besvarade.

"Du är bäst" sa han och jag skrattade lite.

"Jag vet" sa jag och han skakade på huvudet skrattandes.

"Jag måste iallafall duscha innan vi kollar på film" sa Martinus och ställde sig upp.

"Vill du följa med?" frågade han och blinkade mot mig.

"Vi båda vet vad som kommer hända då" sa jag och han skrattade.

"Kom igen" sa han och putade med underläppen och en suck lämnade mig.

"Men okej då" sa jag och han började sedan springa mot badrummet.

Med ännu en suck reste jag mig från sängen och gick till badrummet. Väl där stängde jag dörren och låste, även om det bara var vi två hemma hos honom.

"Ska jag också duscha menar du?" frågade jag och han nickade.

En suck lämnade mig återigen och jag tog sedan av min tröja.

"Du är så sexig" sa Martinus och ställde sig framför mig samtidigt som han la sina händer på min midja.

"Duscha Martinus, inget annat" sa jag och tog bort hans händer från min kropp.

"Som du vill" sa han och ryckte på axlarna.

***

Vi hade nu duschat klart, och till min förvåning hade han inte ens försökt få mig att bli upphetsad, det var inte likt honom.

När vi hade klätt på oss sovkläder gick vi ner till vardagsrummet och satte på en film.

Jag satte mig i soffan och Martinus satte sig bredvid mig på platsen där han brukar sitta.

Unde hela filmen hade Martinus inte försökt göra någonting, det var verkligen inte likt honom. Jag börjar bli frustrerad här.

"Nu får du ge dig, du har inte försökt få mig upphetsad på över en timme nu, det är inte likt dig" sa jag och ett skratt lämnade honom.

"Du vill alltså att jag ska försöka?" frågade han.

"Nej, eller asså, ja, eller... jag vet inte" sa jag förvirrat och ännu en gång skrattade han.

"Nu får du bestämma dig" sa han.

Jag svarade honom inte utan kröp istället upp närmre honom och la mig i hans famn.

"Jag måste dock erkänna att du är sjukt sexig utan tröja" sa jag samtidigt som han la sina armar runt mig.

"Ska vi gå upp och lägga oss?" frågade Martinus och jag nickade innan vi reste oss från soffan och stängde av tv:n.

*******

Inte det bästa kapitlet jag skrivit, men hela veckan har varit väldigt dålig och mår inte jätte bra för tillfället. Men jag ska försöka så gott jag kan med att uppdatera.

För alltid vi ~M&M~Where stories live. Discover now