Bortom Horisonten

KAPTENEN OCH HANS BÅTSMAN

Efter gårdagens ånga hade jag förväntat mig att få vakna upp bredvid Cristian och till känslan av hans varma andedräkt mot min nacke. Istället väcktes jag av ljudet av de skränande fiskmåsarna och kvävdes av inget annat än ensamhet när jag kände med händerna runtom mig och insåg att Cristian var borta. Den vackra himmelssängen kändes tom och nästan slukande stor utan honom bredvid mig och detsamma kändes hålrummet inom mig som han igår på sitt underbara sätt hade fyllt.

Jag rätade på min trötta rygg som igår hade krökt sig till en båge under sjörövarkaptenens magiska beröring ett antal gånger och drog slutsatsen att hytten var lika tom som sängen. Cristian var spårlöst försvunnen, våra kläder från gårdagen låg fortfarande kastade över golvets timmer och sängens fotgavel och grammofonens ljuvliga sång som vi hade somnat och älskat till hade stängts av.

Men en kropp som kändes som att den tillhörde någon annan flöt jag igenom kaptenshytten och samlade ihop mina kläder. Medans jag satte på mig dem och snörade åt min korsett prydde ett ständigt leende mina läppar. Jag hade upplevt en ny sida av gåvan kallat livet och Cristian hade vänligt nog visat mig vägen på ett varsamt men erotiskt sätt. Hans mystik, hans vackra kropp, hans charm och möjligtvis ruset av att göra något förbjudet var vad som hade hindrat mig från att säga nej till Cristian och hans läppar. En bitande känsla av oro över vad som skulle ske nu, ske när jag kom tillbaka till England, låg och klumpade ihop sig i min mage, men ingen ånger. Mot all förmodan ångrade jag inte känslan av att ha Cristian som endast min för några få timmar och generande nog hoppades jag på att vad som hade urartat sig skulle urarta sig på samma sätt igen.

Jag drog upp mina byxor över mina geléliknande ben och stoppade ner min skjorta i deras midja innan jag knäppte knapparna. Under hela mitt liv hade jag inte burit annat än klänningar och kjolar; därför kändes det underligt att tycka om att bära byxor så mycket som jag gjorde. Jag kände mig mer avslappnad och bekväm i mig själv när jag inte behövde oroa mig för underkjolar, överkjolar och alla andra nervkittlande lager av tyg.

När alla mina kläder satt på plats, jag hade borstat mina långa, bruna lockar med kammen jag fann liggandes under spegeln, som hände över klädbyrån, och vänligt nog bäddat himmelssängen, steg jag ut på däck.

Jag hade förväntat mig att få se det vanliga morgonslitet med att sätta segel, men däcket låg till min stora förvåning öde och inte en enda karl stod på det. Inte heller Cristians bloda kalufs sågs till så långt mina ögon nådde och om det inte vore för att ett plötsligt plaskande ljud snappades upp av mina öron hade jag vänt om för att leta efter honom nere i kojen. Kanske skulle jag ha vågat mig ner dit nu när besättningen, som det verkade, inte hade kommit tillbaka från sina äventyr i Tortuga, men det visade jag att jag inte behövde gå under däck för att hitta Cristian. Det räckte att jag lutade mig över barbords reling och följde den nerkastade repstegen med min blick för att få syn på kaptenen som skvalpade omkring i det soldränkta vattnet vid skeppets skrov. Min älskare såg mycket fridfull ut där han lugnt simmade över ytan vid Tortugas hamn och att inte smygande betrakta honom vars svårt eftersom Cristian badade naken. Hans kropp var många meter bort från mig, men jag behövde inte se honom klart och tydligt nu för att veta hur han såg ut. Den måltiden hade jag fått smaka på under natten och ännu var jag inte riktigt mätt.

Men jag valde att lämna Cristian till sitt eftersom han senare skulle ha mycket att göra när besättningen kom tillbaka och smög istället ner till kabyssen för att hämta mig något att mätta min hungrande mage med. På väg nerför trappan som ledde under däck slogs jag dock mentalt omkull när jag mötte på det värsta tänkbara - båtsmannen.

"Godmorgon, Charles," hälsade jag och försökte att skymma mina kinder som brann upp för båtsmannen. Han måste ha kommit tillbaka tidigare än alla andra och jag kunde på ett sätt förstå varför - han slog mig inte att vara mannen som roade sig med rom och sex.