Sal 23 | o.m

Sallad

****Leia perspektiv****

Jag hade precis bytt om till mina löparkläder. Jag satte upp håret i en tofs och precis då fick jag ett sms. Jag gick bort mot mobilen.

Från: svara på egen risk
Hej ska du ut och springa idag?//Oscar

Jag svarade med ett enkelt ja och sedan bestämde vi oss för att mötas i parken. Jag gick ut i hallen och drog på mig mina löparskor. Även en slags kofta. Mobilen satte jag fast på armen i ett sånt där skal man lägger runt armen. Jag drog på mig ett band runt huvudet son skulle fungera som en "öron värmare". Jag gick ut genom dörren och låste. Nycklarna snörade jag fast i mitt ena skosnöre och joggade sedan ut genom dörren. Jag bestämde mig för att gå till parken eftersom jag inte ville ta slut på mina krafter direkt. Jag svängde runt hörnet och såg genast parken. Jag stannade och andades in och ut några gånger innan jag gick dit. På en bänk satt Oscar och pillade med sina skosnören. Jag ska försöka vara så trevlig som möjligt. Jag gick dit och satte mig bredvid. Han kollade upp och hoppade till.

"Åh hej!" Sa han och log.
"Ska vi gå nu?" Frågar jag och ställer mig upp utan att besvara hans leende.
"Mm" svarar han och vi börjar jogga.

Vi joggar en lång stund utan att stanna och man märker på honom att han har håll. Jag saktar in. Han faller nästan ihop och börjar andas häftigt.

"Hur går det?" Frågar jag.
"Hur....hur fan....orkar du?" Sa han och flåsade tungt,
"Alltså jag gör det här varje dag..." Sa jag och flinade. "Kom igen vi springer lite!"

Och med det sagt har jag börjat springa. Väldigt fort. Efter en stund har Oscar hunnit ikapp mig och ligger före. Hur i helvete lyckas han?

"Ha ha! Jag är snabbare....!" Ropar han och fortsätter springa.

Jag hinner ikapp honom och nu börjar hans krafter försvinna än en gång.

"Ja fast snabbhet kan inte mätas med kondition...vilket jag har och inte du" Sa jag och vände mig om och började jogga tillbaka till den utslagne Oscar.

Vi börjar istället gå i ett halvsnabbt tempo. Vi slår oss ner på en bänk och han andas ut. Jag tar upp mobilen och kollar klockan. 12:16.

"Varför började du ens på balett?" Frågade jag och han tog upp huvudet.

****Ogges perspektiv****

Vad fan skulle jag säga? Att jag började på balett för att få träffs den här snyggingen som sitter bredvid mig? Nej en lögn får det bli.

"Balett har alltid varit ett kall för mig..." Säger jag och rycker på axlarna.
"Ja och jag är ett basketproffs...säg sanningen!" Sa jag och fixade till min tofs.
"Nej men det är ju sant..." Svarar jag och hon reser sig.
"Jag kommer aldrig få det ur dig....så ska vi sticka och äta?" Frågade hon.
"Ehm visst.." Svarade jag och reste mig upp.

Vi gick mot någon salladsbar. Vi beställde varsin sallad. Jag en med kyckling och hon en Cesar. Jag petade mest runt i min. Äter hon sånt här jämt? Jag måste fråga.

"Äter du ofta här eller?" Frågade jag och kollade runt.
"Ja...man måste väl äta nyttigt om man ska kunna hålla sig i form" Svarar hon och äter upp det sista. "Men hallå? Du har ju knappt ätit något!"
"Jag är inte så hungrig..." Svarar jag och lägger gaffeln i salladen.
"Eller så gillar du inte sallad...alltså du har ju inte ens smakat!" Säger hon och suckar.
"Då får jag väl göra det då...." Sa jag och tog lite av salladsbladen på gaffeln.

Det smakade...hur ska man förklara? Fräscht. Jag äter aldrig grönsaker, sallad eller frukt. Jo ibland någon frukt men det är allt.

"Nå?" Sa hon och log.
"Ehm...fräscht..haha" svarar jag och ler.
"Har du tandställning?" Frågar Leia och vinklar huvudet.
"Ja..." Mumlade jag med stängs mun.
"Skäms du eller?" Frågade hon.
"Ja, jag skäms över min tandställning och för att inte tala om mitt leende" Sa jag och petade vidare i salladen.
"Jaså? Varför?" Sa hon och pillade på sin ärm.
"Nej men det är så fult med tandställning.." Svarade jag och tog en bit gurka,
"Ditt leende är helt ok.." Sa hon och log.
"Ja fast ditt är perfekt!" Sa jag och flinade.
"Försöker du få mig på fall?" Frågade hon och flinade tillbaka.
"Va? Nej vad får dig att tro det?" Sa jag och skrattade till.

Vi satt och pratade en stund till. Om Felix hade sett mig hade han dödat mig. Hans så kallade "kvinnosyn" är inte den bästa. Han är nog bäst på one night stands och sen drar han. Jag själv skulle kunna vara i ett förhållande.

"Du, jag måste sticka...." Sa hon plötsligt och reste sig upp.
"Varför? Frågade jag och reste mig också.
"Jag måste okej?" Sa hon och gick.

Va? Hon var hur trevlig som helst och nu helt....så där?