Sal 23 | o.m

Hejdå!

****Leias perspektiv****

Stämningen mellan mig och Oscar har varit väldigt.... Ja, jag vet inte hur jag ska beskriva den men den har varit väldigt konstig. Jag har bara sett honom under träningarna och då har han varit helt kall. Skolavslutningen var för en vecka sen och Zac har verkligen försökt umgås med mig så mycket som möjligt. Och jag kan nog erkänna att vi haft rätt kul ihop. Även fast jag inte vill umgås med honom, egentligen ingen så blev det vara så. Just nu stod jag och packade mina saker inför Rom. Jag skulle åka imorn och det skulle bli jätte kul. Jag hade skrivit ett sms till Oscar eftersom jag faktiskt inte orkade prata med honom öga mot öga.

"LEIA KAN DU KOLLA DÖRREN?!" Hör jag mamma ropa.
"OK!" Ropar jag tillbaka och suckar.

Jag lägger ner klänningen som jag höll i handen på sängen och gick ut till ytterdörren.

****Ogges perspektiv****

Jag har tydligen känslor för Leia och det suger. Jag vill inte gilla henne. Och jag står inte ut med tanken av att hon och han där avskyvärda Zac är tillsammans. Jag låg i min säng och hörde hur mamma och Tomas argumenterade om något oviktigt utanför i köket. Jag hör hur mobilen surrar till. Det är ett sms från Leia. Jag går in på våran konversation.

"Hej Oscar! Imorgon åker jag till Rom...det var väl det. Ses!"

Jag reser mig upp och rusar ut ur lägenheten. Jag springer näst intill till Leias lägenhet. Det är en bit dit. Tillslut kommer jag dit och stor helt andfådd i trapphuset. Jag knackar på dörren och sedan står jag bara och väntar. Efter någon minut står Leia i dörröppningen i en vitt magtröja och gråa haremsbyxor. På fötterna har hon vita ankelstrumpor. Hennes går är uppsatt i en tofs.

"Hej?" Säger hon och kollar konstigt på mig.
"Hej...Säger jag lågt och kramar om henne.
"Vart kom det ifrån?" Frågade hon efter att jag släppt.
"Hur länge ska du vara borta?" Frågade jag.
"Två veckor..." Svarade hon. "Hurså?"
"Nej inget..." Svarade jag en aning lättad.
"Du kunde skrivit på sms annars..." Säger hon obrytt.
"Jo men jag ville bara säga hejdå..." Svarar jag och ryckte på axlarna.
"Mm...Men jag kommer inte vara borta för evigt liksom.." Säger hon och lägger armarna i kors och jag nickar.
" Men vi ses om två veckor!" Säger jag och kramar henne än en gång.

Denna gång besvarar hon den och hon stänger dörren sedan. Jag går hem leendes.

****Leias perspektiv****

"Vem var det?" Frågar mamma när jag stängt dörren.
"Ingen speciell..." Svarade jag.

Jag går in på rummet och fortsätter packa. När jag äntligen är klar ropar mamma. Vi skulle äta.

_______

Skäms så kort och dåligt! Men men detta är väll vad man kallar ett mellan kapitel. Ska försöka skriva ett till kapitel snart. Har många bra idéer för senare men just nu är det stopp....Jaja får se hur det går!