Varför ignorerar hon mig?

330 14 1
                                    

****Ogges perspektiv*****

Idag var det onsdag. Onsdagar är lika med träning mellan 18:00 och 20:30. Jippie! Jag hade försökt skriva till Leia igår kväll men hade inte fått något svar. Vad var det med henne? Först var hon ju ganska glad och så men sen så blev hon helt kall. Gjorde jag något fel eller? Jag öppnar ytterdörren och går ut. Jag brydde mig inte om att kanske nämna att jag skulle sticka. Min mamma jobbar nästan hela tiden och pappa. Min pappa är död. Därför gifte min mamma om sig med en Thomas. Han är hemsk. Han är arbetslös och han dricker. Han tar pengar av mamma hela tiden. Inte för att kunna köpa nya kläder eller fixa sitt liv utan för att köpa mer alkohol. Alltså han är ju inte en gammal gubbe, eller ful som stryk, han har ett "svensson" ansikte. Men han är verkligen hemsk. Eller nej föresten han är ful som stryk. Jag går bort mot centrum. Jag bor i förorten. I en trea. Jag är inte rik eller sånt.

Jag tar upp en cigg och tänder. "Cancerpinnen" som den också kallas placerar jag mellan läpparna och drar ett blåsa. Att röka gör mig lugn och koncentrerad. Utan blir jag lätt arg och irriterad. Fast rökning har försämrat min kondition också. När jag var mindre var jag ju både snabb och hade en bra kondition. Fast nu suger den. Jag börjar närma mig centrum. Jag fimpade cigaretten och skyndade mig mot danssalen.

****Leias Perspektiv****

Jag stod framför spegeln i omklädningsrummet. De andra hade redan gått in. Jag suckade och gick ut ur omklädningsrummet och bort mot danssalen. På vägen dit ser jag Oscar komma mot mig. Han ler men jag ignorerar honom och går in till de andra. Jag hör hur han "dumpar" sin väska på golvet och snart står han på plastgolvet med oss. Som vanligt fnittrar och viskar de andra tjejerna. Medan jag bara suckar, himlar med ögonen och skäms. De försöker verkligen vara diskreta men de misslyckas helt. Jag förstår verkligen inte vad som lockar med tönt-Ogge. Liksom han är väl helt ok men hans utseende är väl ungefär som vilken annan killes som helst. Träningen börjar och vi övar på de olika stegen. Oscar är lika "kass" som i måndags. Jag hoppas verkligen att han skärper sig och blir bättre snart. Visst, föreställningen är inte förren i december/november men ändå.

Tillslut efter nästan två timmar av dans och att försöka undvika och ignorera Oscar så är dansen slut. Det var super svårt att strunta i honom eftersom vi spelar mot varandra. Men men! Karin tackade för idag och vi fick gå. Jag skyndade mig mot omklädningsrummet.

****Ogges perspektiv****

Vad har jag gjort egentligen? Hon iggade mig totalt under träningen och.... Jag måste prata med henne. Jag satte mig utanför omklädningsrummet på en bänk. Precis som i måndags. Och precis som i måndags kommer Leia ut och skyndar bort, bort mot utgången. Jag reser mig snabbt och skyndar mig mot henne. Hon har hunnit komma ut. Jag springer efter henne.

"Leia!" Ropar jag efter henne men hon visar inga tecken på att hon hört mig. "Vänta!"

Jag springer efter henne och hinner ikapp henne precis när hon rundat hörnet. Jag ställer mig framför henne och hon stannar.

"Vad vill du?" Säger hon kallt.
"Varför har du ignorerat mig?" Frågar jag, men får inget svar. "Du svarar varken på sms eller nu. Har jag gjort något?"
"Nej det har du inte...." Svarar hon irriterat.
"Men varför är du som du är?" Frågar jag och hon lägger armarna i kors.
"Jag har mina anledningar..." Svarar hon och börjar gå.
"Men vänta!" Säger jag och joggar efter henne.

Jag tar tag i hennes arm och drar henne mot mig. Jag ser att hennes ögon är tårfyllda.

"Låt mig va!" Fräser hon och sliter sig loss och går snabbt bortåt.
"Snälla Leia... Kan du inte bara säga vad det är?" Säger jag och suckar.
"Tror du på fullaste allvar att jag tänker öppna mig för dig eller?!" Säger hon upprört och stannar upp.

Jag står förstenad. Vad ska jag säga? Hon skakar på huvudet knappt märkbart och svänger runt ett nytt hörn.

__________

Första meddelandet...yey!

Nej men det blev ett ganska kort kapitel med inte så mycket dialog alls. Men men! Ska skriva mer snart!
Så varför tror ni att hon är som hon är?

Ses i nästa kapitel (fast vi ses inte Hahha)

Sal 23 | o.mWhere stories live. Discover now