Sal 23 | o.m

Zac

Det har gått lite mer än 2 veckor sen den kvällen med Ogge. Jag vet inte varför men det kändes bra hos honom. Jag ville inte känna så. Han är bara min motspelare inget annat. Vi har inte hörts under den här tiden. Vi har ju såklart växlat några ord under träningen men annars inte. Han har slutat "stalka" mig efter träningen. Och med det menar jag att han inte går efter mig och vill snacka med mig. Idag var det måndag. Usch! Jag satt inne i ett klassrum i en byggnad som för övrigt var ett gymnasium. Jag går på samhälle. Det är väl kul antar jag. Jag menar det borde väl vara det eftersom det var jag själv som valde det. Min historielärare som egentligen ska ha en PowerPoint-presentation om Sveriges historia drar istället en novell om en av hans katter. Mina ben är utsträckta under bänken och min blick är nere i mitt block. Mitt block har mer kladd än anteckningar. Fast det kan ju bero på att vi bara får höra om hans katter hela dan.

"Och ni vet Nisse. Han som är svart och..."började Sören.
"Vi vet!" Säger alla i kör.
"Ja i alla fall Nisse han klättrar i gardinerna och..." Fortsätter Sören men blir avbruten av hela klassen.
"Vi vet!" Säger alla i kör igen.
"Vi har hört den historien minst 40 gånger! Ska vi ha Sveriges historia snart eller annars drar jag?" Utbrister Zac.

Och såhär ser det ut varje dag. Klockan visar 10.30. det betyder att lektionen är slut. Alla reser på sig automatiskt även om läraren inte är klar. Vi går ut genom dörren. Jag går mot mitt skåp som ligger en bit ifrån klassrummet vi precis var i. Zac slår följe med mig. Nästan efter varje lektion tillsammans gör han det. Han är lite längre än mig. Han har blont hår som är kortkort på sidorna och längre på huvudet. Hans ögon är stora och blå och hans leende är gulligt. Han är den alla killar vill vara och alla tjejer vill ha. Förutom jag.

"Hej Leia!" Säger han och ler.
"Ehm..Hej zac!" Svarar jag obrytt och vi fortsätter gå i korridoren.
"Ska du göra något sen?" Frågar han.
"Ja" svarar jag enkelt och stannar vid mitt skåp som för övrigt har nummer 237 på sig.
"Jaså..." Säger han besviket och öppnar sitt skåp som oturligt nog är skåpet bredvid mitt. "Jag tänkte att vi kanske kunde hitta på något.."
"Kanske någon annan gång." Ljuger jag och lägger in mina böcker för att sedan ta ut min skoldator.

Han gör samma sak och stänger sedan sitt skåp. Jag dröjer en stund eftersom jag inte har någon lust att gå med honom. Han börjar gå neråt i korridoren. Han vänder sig efter en stund så att han går baklänges.

"Kommer du?" Frågar han och höjer ena ögonbrynet.
"Jag ska bara fixa lite saker." Ljuger jag än en gång och han nickar och fortsätter gå bortåt.

Jag följer honom med blicken hela vägen och efter en stund svänger han in i ett klassrum. Jag pustar ut och stänger mitt egna skåp och tar sedan samma väg som honom och svänger in i samma klassrum som honom. Alla andra satt redan där inne. Det fanns två platser kvar. Ena bredvid Collin och den andra bredvid Zac. Collin var världens värsta unge. Han var en idiot. Så jag hade inget annat val än att sätta mig bredvid Zac. Några tjejer blängde på mig när jag satte mig bredvid honom. Jealous much? Han log så fort jag satte mig. Jag log inte tillbaka utan bara stirrade rakt fram och direkt efter det startade lektionen.

Dagen flöt på och nu var skoldagen slut och jag var påväg hem. Såklart skulle Zac komma efter mig. Han småjoggade fram till mig.

"Heej!" Säger han.
"Hej..." Svarar jag och börjar gå ännu snabbare.
"Har du bråttom?" Frågade han och skyndade efter mig.
"Lite" Svarade jag.
"Jaha ok. Vart ska du? Frågade han vänligt.
"Träning" Svarade jag och fortsatte gå.
"Juste, du går väl på balett?" Frågade han och gjorde "pistol-tecken" med händerna mot mig.

Med det menade jag liksom att han pekade på mig och inte tänkte skjuta mig på låtsas.

"Mm" Mumlar jag och han nickar.
"Är du bra på balett?" Frågar han plötsligt.
"Va?" Frågat jag och kollar på honom.
"Eller alltså...du fattar." Säger han och jag nickar efter en stund.
"Jaha, eh ja det kan man väl säga!" Svarar jag och nu har vi hunnit in till stan.
"Får man följa med?" Frågar han och jag kollar på honom förvånat. "Eller alltså bara typ sitta och titta på!"
"Ehm...jag vet inte riktigt." Svarar jag och tänker efter lite, men det spelar väl ingen roll? "Eller ja varför inte?"
"Ok! När börjar det?" Frågar han och ler.
"17:00 till 19:30" Svarar jag och tar upp mobilen, klockan visar 16:30. "Du kan väl följa med mig hem snabbt, ska bara hämta min sportbag!" Säger jag och stoppar ner den i bakfickan.
"Visst!" Säger han.

Vi skyndar oss hem till mig. Jag tar ett grönt äpple. Jag erbjöd honom men han var tydligen allergisk mot äpplen. Och inte annat ville han heller inte ha. Efter en stund tog jag mina saker och vi började gå mot baletten. Jag öppnar entrédörren och i går in.

"Du kan vänta här utanför så länge!" Säger och han nickar och sätter sig på bänken utanför omklädningsrummet.

Jag öppnar dörren och går. Elin, Meja och alla de andra stod där inne och pratade och bytte om. Jag la min väska på bänken och började byta om jag med. Efter ens stund var jag klar och jag gick ut. Zac satt utanför med mobilen i högsta hugg. Jag harklade mig och han kollade upp. Han reste sig och precis då kommer alla de andra ut. Såklart börjar det tisslas och tasslas. De fnittrar och springer in i balettsalen. Jag går in med zac efter mig.

"Hej Leia! Vem är din vän?" Frågar Karin.
"Hej! Det här är Zac, Zac Karin!" Säger jag och presenterar de för varandra. "Han undrar ifall han kanske skulle kunna få titta på om det går bra?" Frågade jag och hoppade innerligt att hon skulle slänga ut honom.
"Ja men det går väl bra!" Svarar Karin och ler, fan! "Du kan sätta dig på bänken där." Säger hon och pekar på bänken bredvid dörren.

Han nickar och sätter sig där. Efter någon minut klampar Ogge in andfådd som fan. Han ler mot mig och slänger in sin väska i närmsta hörnet. Han går fram till mig.

"Hej...hur mår du?" Frågar han och jag nickar.
"Bra antar jag..." Svarar jag och ler.

****Zacs Perspektiv**** (Var bara tvungen GAHHAAHA😂)

Vem fan var han? Jag svär om han försöker ta Leia ifrån mig så kommer jag spöa upp honom! De småpratat och jag hör inte riktigt vad de säger. Men det jag ser är att han ler och att hon skrattar till då och då. Det är riktigt svårt att få Leia att le ännu mindre skratta. Och det vet jag från några år tillbaka. Jag och hon gick i högstadiet tillsammans. Eller ja, inte i samma klass dock men på samma skola. Karin startar upp lektionen och dansen börjar. Min blick är bara på Leia hela tiden och varje gång den dör tönten rör vid henne vänds min mage ut och in och ilskan bara väntar på att få koka över. Men jag för inte visa svaghet inför Leia. De kanske bara är vänner. I alla fall. Leia är riktigt bra. Hon är väldigt bra och inte minst vacker. Man märker att killen är ny. Han har ingen kondition och han gör fel var och varannan gång. Inte för att jag kan något om balett men jag skulle göra det femhundra gånger bättre än honom. Efter en lång stund av någonting som verkar vara svartsjuka slutar lektionen och Leia kommer fram till mig. Jag reser mig upp och ger henne en spontan kram. Jag ser hur han spänner käken och nävarna. Där fick nollan! Jag släpper och möter en förvånad Leia.

"Eh...i alla fall Zac det här är Oscar, Oscar Zac!" Säger hon pekar mellan oss.
"Hej..." Säger han stelt och jag ler ett falskt leende tillbaka.
"Jag går och byter om bara..." Säger hon och går iväg.
"Är...ni typ...tillsammans?" Frågar denne Oscar.
"Aaa..." Ljuger jag.
"Jaha vad kul..." Säger han och ler falskt.

Jag svär man kunde se hur killen bara faller ihop inombords. Hans min när jag säger ja skulle jag kunna rama in och sätta upp på min vägg. Han går ut ifrån salen och jag går efter. Leia kommer ut precis när vi båda kommer ut från salen.

****Leias perspektiv****

"Hejdå Oscar..." Säger jag och kramar om honom. "Ska du gå med mig Zac eller?" Frågar jag riktat mot Zac och han nickar.
"Ses Leia..." Säger Oscar lågt och rusar ut.
"Vad var det med honom?" Frågar jag Zac som flinar lätt.
"Vet inte..." Svarar han och rycker på axlarna.

Jag tror visst han vet.