Inget varar förevigt

102 9 7
                                    

Kl. 17:22

"Då så, vad har vi fått fram?" började Alex, tittade runt bordet. Ayda bankade löst på pappren med bilderna. "Här har vi kompisarna från insta som Jenny och Oskar var ute på tidigare, en liten sammanställning", sa Ayda. Alex log och sa ett kort, men menade 'bra', hon tog upp bilderna, satte på sig glasögonen, och skannade av dem. "Berätta", bad Alex, tittade på Oskar och Jenny, en liten snegling på Ayda som också verkade ha koll på det hela. Alex satte upp några bilder samtidigt som Jenny började berätta om dem.

"Det där är Mikael Svensson, 20 år. Född i Malmö men uppvuxen på Gotland", började hon samtidigt som Alex skrev ner det nedanför bilden. "Han har inga tidigare domar eller liknande och han verkade väldigt trevlig tyckte vi, han var ganska chockad över att veta att hon var död. De var inte så nära vänner längre, de kände varandra som små men hade en lång paus på 10 år. Och de började träffas lite då och då med andra sent förra året", berättade hon. Alex nickade förstående, tog in varje litet ord för att de skulle fylla hennes huvud istället för att Josef skulle dyka upp och förstöra hennes fokus. Alex läste igenom resten på pappret som stod om honom, inget de behövde lägga vikt i just nu... det fick komma senare i sånna fall.

De gick igenom de två andra de hunnit vara hos, en Frida och den andra Selma. De var barndoms vänner och de fick knappt ut något från dem för de båda hade brutit ihop. Men Selma hade erkänt att hon visste om hennes droghandel, hon hade tydligen aldrig tagit det själv vad Selma visste men handeln hade hon hållit på med under hela förra året från och till. Det var skönt att få den bekräftelsen för Beckgruppen, slapp de tänka på det. Nu behövde de bara få reda på ett motiv och metoder eller om det var dråp i alla fall.

"Juste, Ayda. Skulle du kunna kolla upp tidigare handlingar med Meja? Hon hade tydligen blivit utsatt för sexuella övergrepp när hon var yngre av sin idrottslärare." sa Alex, hon hade nästan glömt bort. Ayda nickade, började söka. "Det kanske tar en liten stund", sa Ayda. Alex nickade förstående, "det är bra, tack", sa hon och log.

"Har vi något meeer.... Bilen? Har vi något på den?" frågade Alex och tittade runt bordet. De skakade långsamt på huvudet. "Men vi fick fram filmerna från restaurangen och mycket riktigt så stämmer det att Mejas föräldrar var där mellan 21 och 23, sedan nattbio mellan 00 och 02:35, de sågs lämna med taxi efter det", sa Jenny som hade hjälpt Ayda med det. "Sa Föräldrarna något om det?" frågade Oskar. Steinar skakade på huvudet, "ska vi åka ut nu Alex?" frågade han och tittade på Alex, redo att gå. Alex tänkte lite, men eftersom de precis fått veta att deras barn var död så tänkte hon att de kunde få reda på det på egen hand. "Nej, vi gör inte det. Istället så tar vi reda på vem som körde taxin den kvällen och vart de släpptes av", sa hon beslutsamt. Steinar nickade och sjönk tillbaka ner i stolen.

Jenny rynkade ögonbrynen, "vänta lite", sa hon och sprang ut till sitt skrivbord. De tittade på henne, hon rotade bland några papper. Sedan fick hon fram rätt papper och sprang tillbaka. "Jag tänkte inte på det då, markerade det, men titta här..." sa hon och pekade på en betalning vid 03:12. "Är det ett hotell eller?" frågade Alex när hon tittade på kontot som fått pengarna. Jenny nickade, "jag tror det, vi får leta upp det", sa Jenny och tog fram sin mobil, sökte på namnet. "Ja, här", sa hon och visade adressen. Alex skrev ner den i kanten av tavlan, "bra hörni, vi tar det imorgon", sa hon och tittade på klockan, 17:34. "Har vi något mer?" frågade hon, ingen svarade. "Då så, vi jobbar någon halvtimma - timma till så forsätter vi sedan imorgon vid 9", log hon och alla nickade. Sedan ställde de sig upp och gick utåt.

Beck; (relationer och utredningar)Dove le storie prendono vita. Scoprilo ora