Beck; (relationer och utredningar)

Livet bara

Josef och Alex gick ut ur bilen, gick mot gathuset numer 12. De hörde redan på uppfarten att kom var musik på ifrån garaget. Därför passerade de dörren till huset och gick vidare mot garaget. De stannade utanför, såg inte ut som han reagerade på att de kom. Personen som var där låg på rygg under en bil som stod upplyft i garaget, det var en lite nyare bil. I alla fall inte lika liten som den de skulle fråga om.

"Snygg bil", sa Josef, Lucas, under bilen, ryckte till. Alex tittade på Josef med ett flin, sedan tog hon fram sitt leg och höll fram det. "Hej, Alex Beijer, Stockholm polisen..." Alex vände sigmot Josef som stod med händerna i byxfickan och tittade på bilen. "..det här är Josef", sa hon och la ner leget i fickan igen. "Vi skulle behöva prata lite med dig Lucas," sa Alex och log lite. "Okej", sa Lucas och tog sig upp på fötter. Han sänkte volymen på högtalaren och torkade av sina händer på en tygbit. Inte för att det såg ut att hjälpa så mycket.

"Gäller det min bil?" frågade Lucas med lite hopp om att de hittat den, men samtidigt trodde Josef att han visste att det inte var det. Mestadels för att de inte var poliser i yttretjänst med hela uniformerna, knappast att civilister skulle informera honom om att hans bil var upphittad.

"Ja, det gör väll det. Såhär är det..." började Alex. "Din bil har möjligen dykt upp i en mordutredning vi håller på med just nu. Så vi behöver ställa lite frågor", fortsatte hon och log kort mot Lucas som höjde ögonbrynen förvånat. "Jaha, det vet jag ingenting om", sa han och satte sig på en bänk. "Nej, men oavsett så behöver vi ställa några frågor", sa Alex. Lucas nickade.

"När försvann bilen?" frågade Alex. Lucas tänkte i några sekunder, "tre dagar sedan, samma dag som jag anmälde den förvunnen". sa han. "Vad hade du i bilen?" frågade Josef. "Det här har jag redan berättat", sa Lucas. "Men inte till oss så du får berätta igen", svarade Josef. Lucas suckade, "lite verktyg, några nyinköpta kökssaker, reservdelar till bilar och sedan bara skräp", sa han. Josef kikade på Alex, hon tittade på honom också. De tänkte samma sak. Josef fortsatte, "vad var det för kökssaker?" "Två glasskålar och två köksknivar", svarade Lucas och tittade frågande på dem. "Kommer du ihåg vilka du köpte? Måtten på knivarna i alla fall?" frågade Josef. Lucas nickade långsamt, "tror jag har screenshots på knivarna, vänta", sa Lucas och gick till sin mobil vid högtalaren. Han tog fram bilderna, "dem här", sa han och visade dem bilderna. "Kan jag låna några sekunder bara", sa Josef, Lucas nickade och gav honom mobilen. Josef tog en bild på knivarna på skärmen. Gav sedan tillbaka mobilen till Lucas samtidigt som Josef räckte över sin mobil med bilderna till Alex för att hon skulle kolla med Ayda. Vilket hon gjorde. Lucas lämnade sin mobil vid högtalaren.

"Kände du någon som heter Livia Frisk?" frågade Josef, Lucas tänkte och skakade på huvudet efter någon sekund innan han ändrade sig. "Det låter bekant...", började Lucas. "Frisk... det låter som sagt bekant. Jag är dåligt på namn, har du en bild?, förklarade han. Josef nickade. Vände sig mot Alex för att få tillbaka sin mobil. Alex räckte fram den samtidigt som hon pratade med Ayda på sin mobil.

Josef tog emot den och gick in på den, fick fram en bild på henne. Inte som offer och nedbränd utan en bild på henne från innan. Josef visade upp skärmen för Lucas som tittade på den lite, "jo jag vet vem hon här, hon gick i en av mina parallellklasser," började Lucas och gav tillbaka mobilen till Josef. "Ingen jag kände, men hon pratades det lite om i början av gymnasiet eftersom hon var ett år yngre än oss", förklarade Lucas. "Hon fyller väll 19 i år, jag fyller 20. Hon stack ut lite eftersom hon var ett år yngre än oss andra men hon verkade trevlig i skolan tycker jag. Men som sagt så pratade jag aldrig med henne", sa han. "Vad har detta med henne att göra?"