Beck; (relationer och utredningar)

Avslöjad

Polishuset - mötesrummet (12:42)

"Så, vad hade ni fått fram?" frågade Alex, tittade på Ayda och Steinar. "Ja, vi har tagit fram lite saker på Jens och Lucas bara. Lite information så inget viktigt kanske", började Steinar. "Jens har jaktlicens på gevär och han bor då en kilometer ifrån mordplatsen. Han har två barn, båda är vuxna och ena bor i Norge den andra i Tyskland", la han till. "Lucas ser ut att vara en vanlig kille. Han gick, som ni redan sagt, ut Kungsholmens gymnasium i somras. Jobbar på ICA och har ett extra jobb på en bilverkstad sönder om centrum", sa Ayda. Kollegorna nickade, Alex skrev ner lite i ett block och skrev upp skolan på tavlan. Hon drog sträck mellan bilden på Livia och skolan, detsamma med Lucas. "Då tycker jag vi kan åka ut till skolan, få fram klasslistorna för de olika parallellklasserna", sa Alex, "tar ni det Jenny och Oskar?" De nickade.

"Alex!" sa Ayda högt och tydligt. Klickade och knappade på datorn massor, Alex tittade på henne. "Kontakten på Livias mobil är online och skriver", sa hon och väntade på att få notisen för att kunna spåra. Kollegorna satt och stod spända på det som hände, väntade på att Alex och Josef skulle kuta till bilen så fort de fått veta området.

"Skarpnäcks gård", sa hon fort, "var det inte där Lucas jobbade?" frågade Steinar och tittade på Ayda, hon nickade. "Ring efter förstärkning, vi åker Josef!", sa Alex och de sprang till sina jackor. "Jag skickar exakta adressen", ropade Ayda efter dem. Alex och Josef gick snabbt till hissarna, drog till bilen.

Skarpnäcks gård - 13:00

Förstärkningen stod utanför, alla polisbilar hade medvetet ställt sig bortom räckhåll från verkstan. Josef och Alex gick mot dörren, några av poliserna från förstärkningen gick runt huset för att täcka alla utgångar. Men de stod lite diskret gömda i hörnen.

Josef tittade på Alex, fick klartecken och han knackade på dörren som var bredvid en garageport. Ingen öppnade, Josef knackade igen och tittade sedan in genom det lilla fönstret som fanns på dörren. Han såg ingen, han tittade ner på Alex igen. Han knackade högt och hårt. Ingen som öppnade. De suckade, tittade på varandra. Josef testade handtaget, tryckte ner det. Det klickade till, det var öppet. Han tittade på Alex och hon nickade, han öppnade dörren och skulle precis ta ett steg in.

Plötligt puttade någon till Josef rejält, i hastighet och Josef föll ner till marken. Slog i pannan på en sten på grusvägen. Josef slängde sig mot benen på personen som knuffat honom, och han föll till marken lika fort som Josef. Alex hann knappt reagera, men hon hade hunnit dra sitt vapen och ha det riktat mot den andra på marken som inte var Josef.

Förstärkningen runt hade visats sig, ropade att han skulle ligga stilla. Vilket han gjorde eftersom Josef hade kravlat upp på hans rygg och tryckte ner honom mot marken, satt handklovar på honom. Mannen ryckte och försökte ta sig loss så mycket som bara gick. "Ligg still", sa Josef irriterat och obrydd över bloden som rann ner från det djupa såret han fått på pannan över ögonbrynet.

Förstärkningen tog över Josefs ingripande och Alex hjälpte honom upp från marken. De förde bort mannen till en polisbil, åkte till polishuset med honom. "H3lvete, hur gick det?" frågade Alex oroligt och vinklade hans huvud mot sig med sin hand på hans haka. Josef tittade på henne, skakade på huvudet. "Det är ingen fara", sa han och tog sig på såret. Hans fingrar blev blodiga och han kände att det rann ner en hel del blod. Alex som inte sett såret innan nu blev väldigt chockad, "men va fa- vadå ingen fara!" sa hon. Hon tog på utsidan av sina fickor, letade efter papper men hittade inget. "F@n!" sa hon och tittade runt sig, fick kontakt med en polis och han förstod vad Alex ville när han sett Josefs panna. Polisen greppade tag om något i bilen, sprang fram till dem och räckte över ett helt paket med pappersservetter.