Kapitel 15

6.3K 256 106
                                    

Dagens låt: Don't stop believin' - Journey

Denna låt spelas snart i detta kapitel, så ni vet. I fall ni vill lyssna på den😘💕

//Delenainmyheart

Jess pov:

Trots att vi redan passerat tolv på natten känner jag mig inte särskilt trött. Det gör säkert ingen annan heller med tanke på att den höga musiken fortfarande spelas och det kommer den göra hela natten. Om någon vill ha chansen att sova får den personen göra det med öronskydd.

Tack vare den utökade kursen hem-och konsumentkunskap har vi tillgång till ett rum på nedervåningen som är fyllt med spisar, diskon och material för kök. Personligen tycker jag inte om att laga mat, som sagt är jag en kräsen person. Men efter olyckan har jag helt enkelt fått lära mig det, och att baka en tårta bör alla tycka om. Speciellt när vi har tillstånd att använda vilka ingredienser vi vill. Det finns allt möjligt.

Jag vet inte om Jamie låtsas, eller om han verkligen tycker det är urtrist, men han suckar djupt om och om igen när vi beger oss mot rummet. Och när jag öppnat dörren blir hans humör inte direkt bättre.

De flesta har redan hunnit baka sina verk. Tårtorna står antagligen färdiga i kylen. Men det finns fortfarande en grupp kvar i salen, och en våg av irritation sköljer över mig. Janette och två av hennes följeslagare till vänner håller precis på att göra färdigt det sista med det de bakat i flera timmar.

"Var försiktig." snäser hon till en av sina vänner som toppar med jordgubbar. "Om du fuckar upp grädden är du körd!"

Det finns två saker jag vet om Janette. Den första att hon gör allt för att vinna. Precis allting i alla grenar. Om det skulle vara en tävling att hoppa ner i lava så fort som möjligt skulle hon göra det utan tvekan. Allting för uppmärksamhet, det är hennes motto. Hon är som Andrea, fast avskyvärd istället för omtänksam.

Och den andra saken jag vet är att hon definitivt aldrig, i hela sitt trista bimboliv, skulle tillåta sig själv att äta något typ av bakverk. Kalorierna är inte värda det. Jag slår vad om att när tävlingen avgjorts kommer hon slänga resterna i sopkorgen.

När dörren automatiskt stängs igen bakom oss är vi ensamma med Janette och hennes vänner. Salen ser förjävlig ut. Det märks att stökiga ungdomar fått chansen i akt att förstöra så mycket som möjligt. Mjöl och socker ligger utspritt både på bord och golv. Odiskade bunkar, slevar och skedar finns att hitta i diskhon och rummet är alldeles nedsläckt förutom några fönsterlampor.

Janette vänder sig om, får syn på oss och ignorerar mig direkt. Åtminstone är jag inget intresse för henne. Jag är som vilken annan elev som helst. Däremot har jag förstått vid det här laget att hon inte tål Jamie.

"Vafan gör du här?!" nästan klagar hon med sin gälla röst. "Ska inte du hitta en simpel tjej du kan knulla runt med. Eller förlåt, ni hade kanske tänkt göra det här?"

Det får mig reflexmässigt att ta ett steg från honom. Hon är så pass rak på sak att det gör mig obekväm. Men Jamie – som verkar riktigt van med hennes sätt att vara framåt – himlar bara med ögonen.

"Vi tänker bara delta i tävlingen." säger han trött, som om han inte orkar med henne. Tro mig, det gör inte jag heller.

Hon fnyser till medan de två vännerna ger oss betraktande blickar.

"Ska du delta i tävlingen?" undrar hon. "Lycka till – du kommer behöva det. Vi kommer vinna i år, precis som förra året."

Där ser ni, hon vill bara komma på första plats. Inget annat är bra nog. Vi står tysta kvar medan de ställer in tårtan i den stora kylen. Jag får en glimt av den och konstaterar att de lagt ner sjukt mycket tid på garneringen. De har skärt jordgubbarna i små kuber som de senare satt överst på tårtan, rakt i grädden, och sedan sockrat så den glittrar till i det dunkla skenet. Jag hoppas hon är medveten om att första pris går till den tårta som smakar bäst, inte till den som ser bra ut.

Förbjudna läpparDär berättelser lever. Upptäck nu