Förbjudna läppar

Kapitel 16

Dagens låt: "I will wait" – Isa

***

Jamies pov:

När jag vaknar igen morgon därpå tar det några sekunder innan jag förstår var jag befinner mig. Inatt tvingade Jess mig att bygga upp en koja i idrottsförrådet. Hon hjälpte såklart till, och var rätt kontrolerande med hur saker och ting skulle byggas. Jag fick absolut inte ha den röda sidan på de tunna mattorna uppåt, utan det var den blå färgen som skulle synas. Plintarna skulle stå på ett visst sätt, inga undantag.

Sedan hämtade vi våra väskor. Hon i ett av omklädningsrummen och jag hämtade min i bilen. Däremot somnade vi nästan direkt efter det. Jag kommer inte ens ihåg att det var något vi planerade. Antagligen var vi båda helt slut.

Men det värsta är inte att jag vaknar. Det är att jag vaknar av en mjuk boll som landar på mitt huvud. Och medan jag gnuggar bort sömnen ur ögonen kastar Jess ännu en på mig. Hon står bakom en av plintarna med ett liten, road min i ansiktet.

"Du lät mig somna!" utbrister hon och stöder hakan mot handen. "Vi skulle ju vara uppe hela natten."

Hon har den där tonen i rösten som alltid är lika glad. Jag själv kan inte låta bli att skratta, trots att jag lovat mig själv att inte bli fäst vid henne. Hon är precis som alla andra. När jag vunnit vadet kommer jag aldrig prata med henne igen. Det bästa är att ignorera vilka känslor som än kan lyckas växa inom mig, men det är lättare sagt än gjort. Ärligt talat börjar jag fastna för hennes personlighet. Att hon ens försöker vara min vän är fascinerande. Jag står inte ens ut med mig själv.

"Hur mycket är klockan?" frågar jag trött, och lägger mig ner igen.

Ovanför mig är ett tak av madrasser. Runt om mig står några fler plintar, som en massa väggar. Jess går bort från sitt ställe och kryper in i kojan igen. Det slår mig att vi sovit här hela natten. Med andra ord: Bredvid varandra.

"Snart åtta. Matpersonalen har dukat fram frukost och lärarna kommer snart provsmaka tårtorna."

"Jag kan knappt vänta att få se Janettes min när hon inser att hela tårtan är förstörd."

Jess skrattar och även hon tittar upp mot madrasserna. Ett tag är vi helt tysta. Det hörs skratt och prat från gympasalen. Det verkar som många börjat vakna, eller inte somnat än. Och även fast jag sovit i några timmar är jag fortfarande trött. Jessica är också helt utmattad. Ansiktet är blekt och eftersom hon inte tvättat bort sminket från igår har mascaran lämnat några vaga, svarta fläckar under ögonen. Hon ser ut som en zombie.

Vi ligger så nära varandra att våra armar råkar snudda vid varandra. Jess flyttar sig undan en bit, tar ett djupt andetag.

"Det här är första gången jag sovit bredvid en tjej utan att ha haft sex med henne innan." mumlar jag.

Hon drar på munnen till. "Tack, Jamie. Nu har jag en extremt äcklig bild i huvudet."

"Jag menar bara att du och jag... Tja, det visar väl bara att vi på något mystiskt sätt lyckats bli rätt bra vänner, eller hur?"

"Jo, jag antar det." Hon ler åt mig. "Kom nu, vi vill inte missa när Janette gör bort sig."

Vi bryr oss inte ens om att ställa iordning allting. Lärarna kommer ändå inte ha någon aning om vem det är som byggt en förjävligt stor koja härinne, så länge inte Andrea skvallrar. Vilket jag inte tror hon gör. Jess låter mig ta nyckeln till förrådet som jag stoppar i fickan. Väskorna lägger vi i ett omklädningsrum som verkar rätt övergivet, och sedan beger vi oss upp mot matsalen.