HEATHERS POV
"Jag älskar dig Frida. Oftast. Men just nu hatar jag dig så jävla mycket. Hur tror du ditt barn kommer må om hen växer upp utan både mamma och pappa? Du växte ju upp utan din pappa, det var väl inte så jävla kul!" skrek jag och rusade ut från badrummet.
Jag hade suttit i en av bilarna i snart en halvtimme och funderat på mig och Frida. Hon sviker mig hela tiden men jag förlåter henne alltid och det är för att hon är den enda jag har. Jag vaknade upp ur mina tankar av att dörren for upp och in kom Cameron.
"Hur mår du?" frågade han tyst och jag ryckte nonchalant på axlarna. Han satte sig brevid mig och frågade hur jag mådde men jag hade ingen lust att prata.
"Kan du inte berätta något för mig?" sa jag och kände mig som en 5-åring. Cameron bara log och skrattade tyst men han nickade.
"Jag tror inte att jag har berättat något om mig...?" började han och jag skakade häftigt på huvudet, detta kommer bli intressant.
"Okej. Tills jag var fem år så hade jag en perfekt familj med en mamma, en pappa och en bror och vi levde ett normalt liv. Jag och min bror gick i skolan och mamma och pappa hade ett eget företag. Men på min tionde födelsedag så var min bror och min pappa med i en bilolycka och båda två dog" han tog en paus innan han fortsatte.
"Mamma ändrades helt. Hon sålde företaget och började jobba somstäderska för att kunna försörja oss men tillslut sket sig allt. När jag var tolv så flyttade vi och jag började på samma skola som Taylor och vi blev snabbt vänner" han pausade en till gång och jag tog hans hand.
"Taylor var ett år yngre än mig men det var ändå han som drog i mig i allt. Jag började dricka när jag var femton, Taylor var fjorton, och hängde med personer som jobbade för Dan. När jag fyllde sexton så var min mamma arbetslös och vi hade inga pengar och det visste Dan. Så Dan föreslog att jag och Taylor skulle börja jobba i ett av hans gäng och vi tackade ja, vilket var väldigt dumt gjort. Men vi gjorde uppdrag efter uppdrag och jag sköt en man tre veckor efter jag hade fått mitt jobb. Efter ett halvår så skaffade jag och Taylor ett eget gäng. Vi mutade olika personer att arbeta med oss och dom första som kom med var Jack gånger två och Matt. Vi hade en medlem som hetter Carter men han bedrog oss så han mördade vi" Det sista visste jag redan för det berättade ju Matt i new York.
"Vad hände sen?" Frågade jag försiktigt och Cameron fortsatte med en suck. Jack, Matt, Taylor och några fler hoppade in i bilen och bilen började rulla.
"Allting fortsatte, vi träffade Sam och sen kidnappade vi 'tjejerna'. Jag träffade Adrianna och vi hade det jättebra och vi planerade bröllop och allt. Men sen kom han och våldtog henne och sen mördade henne. Men jag kunde inte leta upp honom för jag hade ett uppdrag på gång. Men sen hittade jag honom tack vare dig och så fick jag min hämd" berättade Cameron frånvarande och jag undrade återigen vad han kände för mig.
"Vad är vi, Cameron?" frågade jag honom och han vaknade upp ur sin trans och alla andra i bilen tystnade.
"Vadå...?" sa han osäkert och började flacka med blicken.
"Har du några känslor för mig längre eller har du ljugit hela tiden?" föklarade jag frustrerat och han bara stirrade på mig.
"Hur du känslor för mig?" frågade han dumt och Matt som satt brevid mig suckade högt.
"Har du inte fattat det?! Ja, jag har känslor för dig Cameron! Jag har fallit för min kidnappare!" skrek jag argt och stirrade på Cameron. Taylor visslade lågt medan han skrattade och Matt tog min hand för att ge mig stöd.
"Heather, klart jag har känslor för dig, jag gillar dig..." började han och jag spände ögonen i honom. Taylor blev tyst och gav Cameron en sträng blick.
"Men?" mumlade jag och kollade ner i mitt knä.
"Men vi är inget. Inte just nu iallafall för jag har ett uppdrag och du har redan distraherat mig för mycket" förklarade han känslolöst och jag bara stirrade chockat på honom.
"Osmart Cameron, riktigt jävla osmart. Du kan inte dissa en tjej som precis har förklarat hennes känslor" sa Taylor och slog sig för pannan. Matt blängde på Cameron men han vände bara huvudet mot bilrutan. Jag kände hur jag sakta blev rödare i ansiktet när jag insåg hur pinsam den här situationen var.
Jag hade precis sagt att jag ville ha ett förhållande med min kidnappare men han ville inte.
