S E X

3.4K 54 20
                                    

Vi knackade på och ut kommer en glad Flike.
" Hejhej. " Sa jag glatt och försökte förtränga det son nyss hänt och kramade om honom.
" Tja brush " Sa dom båda grabbarna och drog ett typiskt kill-handslag men att slå ihop händerna. Vet inte riktigt vad det heter.
Vi klev in i hallen och började ta av oss jacka och skor.

" Varför tog det så lång tid? " Frågade Ludwig. Jag kom och satte mig i hans knä och kysste hans fylliga läppar.

" Förlåt, mötte på honom på vägen och han må ju ha snigelben den grabben. " Kysste honom igen och fick alla kyssar besvarade.

" Vem är hungriiiiiiiig? " Utbrast Axel rakt ut.

" Jaaaaag!! " Ropade vi alla ut tillsammans.

" Vad ska vi käkaaaaaa? Är svin hungrig " Gnällde Noel och satte sig i soffan med handen på magen och gjorde en ledsen min.

" Pizza? " Frågade Ludwig.

" Yesss, vad ska vi ha? "

" Hawaii. "

" Vesuvio. "

" Hawaii. "

" Kebabtallrik. "

" Jaaaa, vill också ha en kebabtallrik. "

Noel gick iväg för att ringa ett samtal till Apollo.

" Kan vi snacka lite sen? " Mumlade jag och började pilla med Ludwigs snören på sin hoodie.

" Ja såklart. " Svarade hon och pussade mig på tinningen. Jag log tillbaks.

" Eyyy hurrni vem hämtar? " Frågade Noel som kommit ut från köket.

När Noel inte fick något svar besvarat av grabbarna så suckade han och gick mot dörren.

" Då hämtar jag väll den själv då surisar. " 

" Men nej inte ska du åka själv, jag följer med " Sa jag och hoppade ur Ludwigs famn och sprang till dörren där Noel stod. Jag trädde på mig skorna och sedan begav vi oss ner till Noels bil. Vi hoppade in och Noel började sakta backa ner från uppfarten.

" Du... " Började jag.

" Aaaa. "

" Jo asså, jag venne men liksom, j-jag har typ, tappat känslor för Ludwig.. " Jag skämdes så mycket över att orden lämnat min mun så jag kollade ner på mina lår. " eller asså jag har ju känslor för honom men liksom, dom är inte lika starka, och det skrämmer mig. "

" Ebba vart kommer det härifrån? "

" Jag vet inte... "

Jag kände hur mina kinder blev blöta över alla tårar som rann nedför. I ögonvrån kände jag Noel tittade på mig, han blinkade in åt sidan innan han stannade bilen.

" Ebba... "

" NOEL JAG FUCKING SKÄMS!! " Jag kollade upp på honom med ögon som var helt vattniga. " JAG VET INTE VAD DET ÄR FÖR FEL PÅ MIG, JAG VET INTE VAD SOM HÄNDER MED MIG!!! " När jag öppnade ögonen igen hade Noel förflytta sig till min sida bilen och hans armar var runt om mig. Han sa inget, han bara kramade mig, fick mig att lugna ner mig. Så ledsen som jag var gjorde det svårt för mig att andas.

" Ebba andas. " Informerade Noel mig, vilket jag försökte.

Men det gick inte, jag var alldeles för uppspelt för att slappna av. Snyftningarna blev till hulkningar som gjorde det svårt för mig att andas. Noel tog tag i mina händer och drog med mig ut. Vi lutade oss mot motorhuvudet på bilen och jag hörde blinkersens ljud då dom fortfarande var på.

" Noel jag vet inte vad jag ska göra. Jag älskar Ludwig, det gör jag men jag vet inte vad som hänt. Dom är inte lika som dom va förr, jag skäms. " Yttrade jag efter jag lugnat ner mig.

" Har Dante något med det att göra? "

" Huh? "

" Har Dante något att göra med att dina känslor bleknar för Ludwig? "

" Sluta, du vet vad han har gjort. "

" Ja, men det var inte det jag frågade. Har Dante något med det att göra? "

" Ehh... nej. "

" Ebba kom igen, ljug inte. "

Jag blev tyst.

Att han känner mig så bra, det är sjukt. Liksom hur skulle nån ens få tanken i huvudet att det kan bero på Dante efter allt han utsatt mig för? Jo, lilla Noel som känner mig lite fööör bra.

" Vi måste hämta pizzorna. " Sa jag kallt och reste mig och satte mig i bilen.

Strax därefter kom Noel in, han sa inget utan blinkade ut för att sedan köra ut på vägen igen.

-

" Tack så mycket. " Log vi båda två till pizzabagaren innan vi gick ut genom dörrarna.

Noel bar alla pizzakartonger + kebaben och jag bar alla drickor samt alla såser. Vi satte oss i bilen påväg från Apollo. När vi hade åkt i några få minuter avbröt jag tystnaden.

" Vi hånglade på vägen till Ludwig... "

Noel spärrade upp ögonen och kollade på mig. Han tittade inte på vägen vilket gjorde att jag gjorde det.

" NOEL AKTA!!!! " skrek jag till när jag såg att han hade hamnat på fel körfält när han hade blicken fast på mig efter dom orden jag yttrade.

Noel tittade skräckslaget tillbaks på vägen men han inte vrida runt ratten till vårt körfält innan bilen plötsligt stannade till och vi kraschade våra huvuden i bilrutan. Tänk er att detta händer på mindre än fem sekunder.

Det blev svart.

- Ludwigs perspektiv -
När jag öppnade bildörren möttes jag av en medvetslös Ebba som blödde över hela huvudet. Blodet kom ifrån håret, pannan och munnen. Det blev en rejäl krock.
" Ebba, vakna, hjälp är påväg. " Jag tyckte i Ebba för att försöka få liv i henne. När jag inte fick nån reaktion från henne ropade jag hit Dante. Axel stod på andra sidan bilen med Noel som nyss vaknat. Han hade lika mycket blod som Ebba, kanske nån aning mindre. Något blod i munnen hade han inte iallafall.

Att titta på tjejen man hade så starka känslor för ligga medvetslös i en bil med blod överallt i ansiktet och känna, jag kunde ha gjort något. Det gjorde så ont. Jag hade kunnat få Noel att titta på vägen hela tiden. Om jag var med i bilen. Jag hade kunnat förhindra krocken.

När jag hörde ambulansen längre bort började jag lyfta ur Ebba i bilen. Min ena arm var runt hennes rygg och den andra under hennes knäveck. Hennes huvud hängde ut i luften. När ambulansen väl var framme tog dom fram en liten säng där de sedan la Ebba efter att tagit henne ifrån mig. Jag stod och iakttog när de två tjejerna la filt över henne och spände fast henne i den lilla sängen. I den andra ambulansen hade de spänt fast Noel och sedan drog dom in den sängen i ambulansen och drog sedan igen bakluckan. Jag vände tillbaka blicken till Ebba där dom nu redan fått in henne i bilen. En av tjejerna hoppade in bredvid Ebba och den ena satte sig i framsätet av bilen. Ebba hade fortfarande inte vaknat.

Jag kände en tår falla ner på min kind.
Snälla Ebba, orka lev.

Sedan stängde de igen bakluckan och körde strax därefter bort med henne ifrån mig.

Kom igen Ebba, du klarar det, lev.

—————————————
Neeejjjj vad händer nu?!!!?😬😬

Förälskad i dig // Dante Lindhe Where stories live. Discover now