Nörd på heltid, eller?

6.5

Lexis perspektiv

Vi kommer ner till stranden och det första vi ser är massa ungdomar och en eld som någon har tänt. Än så längen verkar det bara vara vår klass som är här. Klockan är dock bara ungefär 17.00 så det har inte kommit så många hit än. Det som chockar mig mest är att hela klassen sitter samlad vid elden. Inte bara party ungarna är här, utan plugghästarna sitter också vid elden. No offense to them.

"Här Lexi, vad vill du ha att dricka?" Frågar en kille i klassen som jag inte brukar umgås med. Han verkar vara ganska påverkad men lyckas ändå stå rakt upp.

"Har du någon läsk eller?" Frågar jag honom. Han kollar skeptiskt på mig men tar sedan fram en coca coola flaska och häller det i ett glas.

"Jag trodde du var en sådan som festade?" Frågar han mig helt plötsligt.

"Ehhh, okej? Och vad får dig att tro det?" Frågar jag.

"Asså, jag vet inte. Du har förändrats så mycket. Du har bra klädsmak och är väldigt snygg, du hänger med Justin och hans kompisar och..." Säger han och vinglar till lite lätt.

"Så bara för att jag hänger med Justin tror du att jag festar och dricker?"

"Ehh ja, daa, gör inte alla det?" Frågar han men verkar tappa tråden på samtalsämnet. Han verkar snappa upp den igen och lutar sig närmare mig. Först är jag 100% säker på att han kommer kyssa mig men han viker av och viskar istället i mitt öra.

"Är det sant att du och Justin är tillsammans? För hela klassen, nästan hela skolan tror det" viskar han väldigt sluddrigt i mitt öra. Jag lägger en hand på hans bröstkorg och puttar tillbaka honom i en rak position.

"Felix? Vad har vi sagt om att tro på rykten. Det är inte bra för en människas hälsa." Säger jag och skrattar åt honom. Långt inne i hjärtat höjs pulsen en anning när jag tänker på vad han trodde om mig och Justin. Jag går till brasan där resten av klassen sitter, inklusive Disa, Justin, Liam, Erik och Oscar som satt sig där.

Under hela kvällen kan jag inte låta bli att slänga blickar på Justin som sitter lugnt och snackar med några andra killar i klassen. Erik står och flörtar med några tjejer vid drickan och Oscar står själv nere vid vattnet och kastar sten. Jag slänger en blick på Disa för att kunna snacka med henne men hejdar mig precis då jag ser att Liam erbjudit henne att sitta under samma filt som honom. Hon kanske "frös" så hon behövde lite värme. Hon lutar sitt huvud mot hans axel och ler för sig själv. Hon ser att jag kollar på henne och hon mimar någonting som jag inte uppfattar. Istället ler jag bara mot henne och går ner till Oscar istället.

"Varför står du här helt ensam då?" Frågar jag när jag kommer ner till honom.

"Oh, Hej Lexi, såg dig inte." Säger han och vänder sig hastigt om.

"Oj, du måste ha varit i djupa tankar!" Säger jag och knuffar till honom på axeln. Han ger mig ett kort leende men vänder sedan tillbaka ansiktet mot vattnet.

"Syns det så tydligt?" Säger han och suckar.

"Oj, du låter väldigt dyster också om du inte lagt märke till det" Säger jag till honom och armbågar han löst i midjan.

"Asså, det är bara det att jag känner mig annorlunda. Tanken att jag just nu står och pratar om det gör att jag känner mig mer annorlunda. Eller hur Lexi?" Säger han och kollar ner i marken. Jag förstår hans poäng och nickar åt honom.

"Ibland är annorlunda någonting bra, och jag har en känsla av att du är någonting väldigt positivt" Säger jag och kollar på honom.

"Tack Lexi, men problemet är att jag inte vet vem jag är längre. Jag börjar känna saker som skrämmer mig."

"Hurdå Oscar?" Frågar jag. Han sätter sig ner i sanden och jag följer hans exempel. Han lutar ansiktet i händerna och suckar.

"Jag vet inte ärligt talat!"

"Jo, kom igen, jag tror du vet men vill inte berätta." Säger jag och flinar mot honom. Hans kinder börjar långsamt få en röd färg och han skrattar kort mot händerna.

"Lexi, det här är ett samtal som jag egentligen borde ha med killarna och inte med dig." Säger han och vänder upp ansiktet.

"Mehh, jag är jättebra på att hålla hemligheter om du inte vill att någon annan ska få veta. Lita på mig!" Säger jag och kollar uppmuntrande på honom. Han kollar på mig ett tag och sedan vänder han ner ansiktet mot sanden och skrattar kort.

"Okej, okej! Jag fattar inte att jag tänker berätta det här för dig, men lova att inte berätta för någon annan."

"Lovar på hedersord" säger jag och lägger ena handen på bröstet och andra upp i luften. Oscar suckar men tar sedan ett djupt andetag.

"Varje dag så försöker jag göra det varenda kille försöker göra på morgonen, klä mig snyggt, kolla mig i spegeln för att imponera på tjejer. Alla gör det undermedvetet. Jag är nästan säker på att ni tjejer också gör det. Men i skolan, överallt så har jag aldrig sätt en enda tjej som kollar på mig. Det kanske låter fånigt men vi killar tänker också på sånt." Säger han och kollar sig omkring så att ingen skulle ha hört det han sagt. Jag kan inte undgå att se vissa detaljer när han pratar och hur han säger det på och vad han säger. Jag blir väldigt chockad att han öppnar upp sig på det sättet överhuvudtaget och det förvånar mig. Men det är en sak jag inte riktigt kan förstå.

"Men Oscar...jag vet inte om du märker det men jag ser tjejer dagligen som kollar på dig" säger jag. Jag säger det inte bara för att göra honom glad utan jag har faktiskt sätt tjejer som fnissar generat mot honom, kollar och pratar om honom. Oscar kollar på mig med förvånade ögon.

"Va? Gör dem?"

"Ja, jag kan nämna flere namn på tjejer som går i vår skola. Frida, Sara, Alice, Clara, Mikaela, Sara V (hon med det långa håret) och massa andra tjejer." Säger jag till Oscar. Jag ser ett kort leende på hans läppar men sedan ändrad ansiktsuttrycket och jag ser tydligt att hn inte alls blir glad av att höra det. Han verkar känna en form av bekräftelse men inte glad. Han suckar tydligt och jag börjar långsamt få några aningar av att det handlar om något större än att bara få bekräftelse om att man är snygg från ett gäng tjejer. Oscar suckar och klämmer ihop sina händer i varandra så att dem vitnar.

"Oscar! Om du någonsin har problem med någonting privat eller personligt eller vad som helst kan du alltid prata med mig. Nu när jag vet hur du känner" säger jag till honom och ler eftersom jag ser att det är något större. Jag får ett leende tillbaka men det ser väldigt ansträngt ut.

Vi sitter en stund och kollar på vattnet och jag sneglar då och då upp mot Klippan för att vara 100% säker på att ingen är där. Jag sneglar också på Oscar som ser ut att vara i rafflande och intressant diskussion med sig själv. Tänk er att det sitten en gubbe med änglavingar i vitt på ena axeln och en med djävulshorn och röda kläder på andra axeln. Lite så ser det ut. Efter ett tag verkar han ge upp men ställer sig upp.

"Ledsen Lexi, jag måste gå nu." Säger han och joggar snabbt bort från platsen. Jag blir lite chockad men hämtar mig snabbt.

Jag går tillbaka till elden längre upp på stranden. Jag ser att Justin kollar på mig medans han pratar med någon kompis bredvid sig. När han ser att jag ser att han kollar på mig vänder han snabbt bort blicken till kompisen igen.

~~~

Jag sitter vid brasan igen och det har gått ungefär 45 minuter sedan jag pratade med Oscar. Jag undrar vart han har tagit väge...

"VI KÖR SNURRA FLASKAN ALLIHOPA!" Skriker någon jävel med en tom flaska i handen. Några tjejer i klassen skarattar och fnissar, medans vissa tjejer och vissa killar buar och sedan så finns det ju dem killar som till exempel Erik som bokstavligt talat skriker ut massa fula ord av lycka.