117 - Felix

4K 96 17
                                    

Varför e du slampa?
Djupa personliga problem.... skj, gillar bara sex, de är väl inte så konstigt

Michelles flämtade hördes i mitt öra, och det var det som tog mig över kanten. "Jag kommer." förvarnade jag och Michelle rev mig med sina naglar på min rygg. Handlingen fick mig att spruta i henne, då kondomen inte var på denna gång. Michelle fick mig att svära på hennes liv att jag inte hade några könsjukdomar, och hon fick lova mig att hon gick på p-piller.

"Hmph." mumlade jag, mot hennes nacke.

"Sch." viskade hon, och jag kände hennes leende mot min hals.

Jag svalde hårt, la mig ner och lät huvudet vila mot kudden. Michelle la en hand på min fuktiga bröstkorg, och kollade snett upp på mig. "Fin du är." sa hon tyst och överraskande efter någon minut.

Jag sneglande ner på henne. "Får vi prata sådär med varandra, verkligen?" frågade jag retsamt. Hon hade sagt något liknande till mig för ett par veckor sedan. Typ 'sådär pratar inte vi med varandra'. Jag ville ändra på det, lite i alla fall. För jag älskade hennes leende när jag sa att hon var fin. 

Michelle himlade med ögonen och snärtade till mig på magen. "Ja." log hon. "Det får vi."

Hon la sitt huvud på min bröstkorg med ansiktet bort från mig. Vilket var synd, jag ville gärna se henne. Nu såg jag bara halva hennes profil. Jag strök bort hennes hår från hennes ansikte, och strök hennes kind. "Får jag göra såhär då?" frågade jag.

Jag såg hennes ögonfransar fladdra. Hon stängde ögonen. "Jag vet inte. Jag tror det."

Jag log. "Bra." Jag lät mina fingrar strykas över hennes bara rygg och överarmar, och jag kände hur hon ryste. Det fick mig bara att le ännu mer.

"Sover du här inatt?" frågade Michelle efter en lång stunds tystnad. Hon sa det så tyst att jag inte ens var säker på att det var det hon sa.

"Vad sa du?" frågade jag med en skrovlig röst. Michelle lyfte sitt huvud från mitt bröst.

"Sov med mig inatt." sa hon och såg på mig. Mitt hjärta hoppade över ett slag. Hon hade aldrig bett mig förut.

"Ursäkta, kan du upprepa dig? Jag hörde inte?" sa jag skämtsamt, men en del sanning fanns där. Jag ville höra henne upprepa sig. Säga att hon ville ha mig här.

"Käften." skrattade hon och reste sig ännu lite mer. Hennes underbara bröst nuddade min bröstkorg. "Du hörde mig."

"Nej...?"

"Dra åt helvete." fnissade hon, ställde sig upp helt naken, och tog på sig trosor samt en morgonrock. "Stannar du eller går du?"

"Jag stannar väl." sa jag.

"Jag hämtar en tandborste åt dig." mumlade hon, och försvann ur sitt rum.

Jag tog upp min mobil, ett par missade samtal från pappa, sms från Oscar och killarna... Inget intressant. Klockan var redan halv ett på natten - man tappade helt tidsuppfattningen när man var med Michelle. 

Michelle hade redan borstat tänderna när hon kom tillbaka till rummet, och hon bad mig gå och borsta mina. Hon tog av sig morgonrocken igen och la sig med endast trosor i sängen. Jag ville egentligen bara lägga mig där direkt, krama om henne och höra hennes lugna andetag.

Klockan var strax över ett när man märkte att hon hade somnat. Hennes andning var lugn och långsam, och hon klämde inte längre min hand. Hennes hand låg slapp i min.

Jag var själv påväg att somna när jag hörde min mobil vibrera. Jag räckte mig snabbt efter den, jag ville inte väcka Michelle.

"Hallå?" viskade jag och krånglade mig ur sängen. Jag drog på mig kalsonger.

"Varför har du inte svarat på hela kvällen? Vart är du?!" frågade pappa irriterat i andra änden.

Jag stängde Michelles sovrumsdörr efter mig. Jag gick halvt ner för trappan, då jag inte hade lust att väcka Peter eller Sofi heller. "Fortfarande hos Michelle." sa jag. 'Varför bryr du dig helt plötsligt', hade jag lust att säga, men stoppade mig själv.

"Du kunde ju ha hört av dig! Du måste komma hem, nu! Jag har försökt ringa dig i flera timmar." skällde han.

"Chilla." fnös jag. "Varför ska jag komma hem? Klockan är fucking ett på natten."

"Du måste vara här hemma med dina småsyskon. Jag ska till din mamma och kan inte lämna dem ensamma här."

Jag svalde. "Varför ska du till mamma nu?"

"Felix, jag bara måste dit. Jag och mamma ska prata. Kom bara hem." Pappa var jävligt oklar, och jag visste att det fanns någon anledning varför han skulle åka in till stan mitt i natten. Han ville bara inte säga den till mig.

"Nej, jag kan inte gå hem nu. Det kommer ta skitlång tid." sa jag. "Det fattar du väl själv?"

"Du får väl skynda dig lite för en gångs skull i ditt liv!" sa pappa. "Jag åker härifrån om tio minuter, då litar jag på att du är här tio minuter senare." sa han. Sedan la han på.

En klump bildades i magen. Vad fan skulle jag göra nu? Jag kunde inte stanna kvar här, mina småsyskon behövde någon i huset, men jag ville inte lämna Michelle, som för en gångs skull inte var arg på mig. Som faktiskt verkade tycka om mig.

Jag kämpade emot viljan att slå hårt i väggen. Istället bet jag ihop mina käkar hårt, och insåg att jag måste ta på mig mina kläder och gå hem. Jag kunde inte lämna mina syskon i huset ensamma, det hade gjort mig till en hemsk storebror.

Så jag gick upp, fumlade efter mina kläder i mörkret. Michelle låg i sängen, mjuk och drömmig. Jag blinkade bort något blött i mitt öga, som fanns där på grund av ilska, inget annat.

"Felix?" viskade en mjuk röst precis när jag fått på mig mina kläder. Hon tände lampan på hennes nattduksbord och såg på mig.

Hennes blick kunde få mig att be och böna på mina knän om förlåtelse och förståelse. Hennes min var fylld av besvikelse och ledsamhet, när hon såg mig stå där med kläderna på mitt i natten, redo att gå hem, precis som många gånger innan.

ask.fm | f.sWhere stories live. Discover now