Läger med den jag hatade... (Foscar)

Del 15

Jag tar snabbt på mig ett linne och ett par short, sedan fixar jag mig lite. Efter det går vi ner till stranden då jag inte kan springa. Jag har min bok med mig, mobilen och hörlurar så att jag inte ska bli för uttråkad idag då vi ska spendera hela dagen här. Nästan hela klassen är redan på stranden och spelar. Jag går och lägger mig på en av solstolarna tillsammans med några andra av klassen som inte spelar. Jag har aldrig direkt varigt en sportkille eller en vilding. Jag har varigt den som inte gillar sporter och hellre sitter still för mig själv. Om man tar tillexempel fotboll, det är en av sporterna jag inte förstår mig på. Alla på planen springer runt och jagar efter en boll som de vill ha, men när de väl får tag på den så sparkar man iväg den! Det är ju lite onödigt. Folk får tycka vad de vill om fotboll, men hittills har jag inte direkt funnit något intressant med fotboll, eller sporter överlag.

Jag sätter i mina hörlurar och sätter på någon låt från topplistan. Sedan sätter jag på mig mina solglasögon för att inte bländas av solen eller behöva chisa när jag läser.

Efter ett tag orkar jag inte läsa mer då mina ögon är för trötta. Eftersom det är väldigt varmt idag åker mitt linne av så jag även kan sola lite. Då ser man bucklan på mina skorts. För att dölja det lägger jag benen i kors. Jag vet att det inte kommer försvinna på hela dagen då det är lite ömt, och blir då uppsvullet så att det syns. Det ser nästan ut som man smått börjar få stånd...

Denna dagen är bara så dålig. Jag börjar undra vad jag höll på med igår. Jag var inte mig själv då, det är För att jag måste tillbringa tiden med Felix, klart man påverkas av varandra, och jag skulle säga att jag även blivit påverkad negativt. Jag skyller inte allt på honom. Tänk att jag gjorde så igår, jag knullade en annan tjej. Det är inte alls likt mig, jag är inte ens så närgången med folk.

Jag försöker tänka på annat och istället fastnar min blick på, eller snara en viss person som befinner sig där, nämligen Felix. Han har bara ett par blåa badbyxor på sig. Hans långsmala, tunna och platta kropp är så fin, med sina tydliga magrutor. Det är nog så min drömpartner ser ut. Det tråkiga är att jag aldrig kommer få honnom, han är för bra för mig och vi är inte på samma nivå. Vi är så himla olika att det nog inte funkar, även om jag på ett sätt ibland önskar det. Hans muskler är så perfekt stora som jag vill ha dem. Hela han är perfekt och jag blir nästan kåt av att bara ligga och kolla på honom. Detta är den bästa vinkeln för att kolla på Felix på ett diskret sätt. Jag har blicken på honom, men orkar ändå verkligen inte hålla ögonen öppna även om jag försöker. När jag sluter ögonen känns det mycket bättre. Jag halvt somnar på solstolen med musiken i öronen.

"Hallå Oscar, du är helt röd" säger en röst bredvid mig. Tydligen somnade jag. Jag kollar ner över min kropp och ser att han har rätt.
"Du borde nog ta på dig tröjan igen" säger han. Jag reser mig upp och tar på mig mitt linne det svider över magen när jag reser mig upp. Fan, detta var det jag minst av allt ville, jag hatar att bränna mig för att det gör så himla ont, och det värsta är att jag bränner mig väldigt lätt. Ändå älskar jag att värma mig i solen.
"Varför är du här förresten?" Frågar jag.
"Jag började få ont i handen igen och det är fett varmt med bandage i denna värmen. Sedan kunde jag inte motstå att gå hit när jag ser dig ligga här i bar överkropp och blottar sig" säger han och blinkar med ena ögat mot mig. Jag rodnar lite och vänder bort huvudet i några sekunder för att dölja det.
"Kan vi inte gå tillbaka nu, jag pallar ändå inte vara här längre" frågar Felix.
"Visst" svarar jag då det ändå börjar bli sent på eftermiddagen och jag har läst ut en av mina böcker, alltså den jag tagit med hit. Vi säger till läraren att vi vill gå tillbaka för att Felix har ont i handen, och jag går med som sällskap då jag ändå är hans rumskompis. Vi fick godkännande eftersom hon tyckte synd om oss då hon även såg mi röda kropp. Tydligen blev vi ensamma vid stugorna då de andra inte skulle gå tillbaka förens om två timmar. Det gör ju mig lite smått orolig att vi är helt ensamma i stugbyn eftersom båda är skadade, och om det skulle hända något med oss så kan vi inte ta oss till stranden så snabbt. Dessutom är jag lite orolig över att vara ensam med Felix, jag är absolut inte rädd för honom, men jag är rädd för hur han kan påverka mig. Han fick ju liksom nästan mig på fall häromdagen på toaletten. Jag var nästan maktlös, men man får väl bara hoppas på att allt går bra...