kapitel elva

496 10 1
                                    

Tim

Min hand drar henne nära, den är placerad kring hennes midja och jag kan känna hur hon blir förvånad. Hon är speciell och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera hela situationen. Jag vill kyssa henne, jag vill ta hennes oskuld så småningom, men just nu är hennes första kyss mitt mål. Jag har aldrig tidigare i mitt liv stått och tvekat såhär. 'Tänk om hon blir arg?' 'Tänk om hon aldrig mer vill träffa mig?' Som om det egentligen spelar någon roll? Det borde inte spela någon roll. Men ändå gör spelar det roll, en stor jävla roll.

Hon är bara någon decimeter från mig nu och jag känner hur mitt hjärta slår, det känns som att det ska flyga ut ur bröstkorgen. Jag för min andra hand till hennes nedre rygg, drar henne mot mig och för mitt huvud nära hennes. Sedan kysser jag henne, ganska sakta för att visa hur man gör, det är ju faktiskt hennes första kyss. Jag måste erkänna att det är jävligt konstigt hur någon som är så snygg aldrig har kysst någon.

Jag antar att det är för att hon håller sig i bakgrunden och inte gillar att stå i centrum, visst hon är snygg som fan och om hon hade vågat ta mer plats och synas hade alla killar velat ha henne, det är jag hundra procent säker på. Hon är både snygg och smart, vad fan mer kan önskas?

Hennes läppar är mjuka mot mina och hon börjar fatta grejen så jag ökar farten lite grann och hon följer mitt exempel. Hennes händer hamnar efter en liten stund kring min nacke och hon börjar känna sig mer säker på vad hon gör, det märks. Jag är förvånad över att hon ens lät mig kyssa henne från första början, det hade jag inte riktigt räknat med. Jag känner hur min mage pirrar och hur hela jag blir varm på ett underligt sätt som jag inte kan sätta fingret på. Det är varken en ivrig kyss eller en kyss som ska leda till sex så varför jag känner som jag gör har jag ingen jävla aning om, men jag tycker om känslan.

Det känns som att jag brinner och flamman i magen gör att jag blir vansinnig av lust och jag vill bara ha henne, nu. Jag drar henne ännu närmre, i alla fall så nära våra tjocka vinterjackor tillåter. Jag kan nästan känna hennes former med händerna och hennes läppar passar som pusselbitar mot mina. Hon är en bra på att kyssas, det kan jag inte neka. Det är en underlig känsla och jag kan inte låta bli att vilja ha mer.

Efter en liten stud drar hon ifrån och jag kan inte undvika att känna mig övergiven och tom - kall. Hon ler mot mig och jag blir en gnutta varm igen.

"Hejdå Tim" säger hon innan hon vänder sig om och börjar gå åt motsatt håll dit jag ska. Hon ser inte tillbaka men jag står kvar som ett fån och tittar på hennes siluett som sakta men säkert försvinner bort bakom en krök.

Det där var inte en vanlig kyss, det måste varit något annat, något mer. Kyssar är egentligen ganska äckliga, mest saliv som blandas och bakterier som delas, men den här kändes som så mycket mer. Det här var lätt den bästa kyss jag har haft i hela mitt liv.

Jag börjar gå hemåt i en snabb takt när jag inte ser henne längre och jag börjar tänka igen - hon är verkligen inte som hon ser ut att vara. Från utsidan ser hon ut som en nörd med väldigt mycket bättre utseende än många andra men på insidan är hon inte en nörd, hon bara råkar vara vän med nördar.

Det är kallt runt omkring mig men jag är varm, jag är alltid varm och att frysa är något jag sällan gör. Jag tänker på hennes händer som befann sig kring min nacke, de rörde sig i mitt nackhår och gav mig rysningar längs ryggraden. Inte för att hon märkte det, men jag kände det definitivt. Egentligen på exakt samma sätt som många andra tjejer gjort, bara det att den här gången var det annorlunda. Den här gången var det hon som gjorde det och inte någon annan tjej.

Hon är så mycket mer än en tjej som gillar matte och jag blir irriterad när jag tänker på hennes vänner, hon har verkligen losers till vänner och det gör så att hon ser ut som en tönt. Hennes utseende är så fint, hon har verkligen en drömkropp även om varken hennes röv eller bröst är överdrivet stora. Allt bara passar så bra på henne.

Hon är fin. Vänta, nej. Vad fan? Tjejer är fortfarande snygga, sexiga och heta. Inte fina. Jag slår till mig själv i pannan men jag kan inte ändra mig, mitt undermedvetna är fast beslutet vid att Johanna Boholm är fin.

När jag öppnar ytterdörren kliver jag in i värmen och börjar ta av mig ytterkläderna.

"Hej" säger Nils samtidigt som han lutar sig mot väggen bredvid mig. Jag mumlar ett hej tillbaka utan att titta upp på honom.

"Var har du varit?" frågar han och jag stönar i irritation. Min studin vekrar vara kortare än vanligt ikväll.

"Du är för fan värre än din farsa!" säger jag och han skrattar, den jäveln skrattar.

"Sorry, inte på humör - som vanligt - märker jag" säger han och lusten att slå en knytnäve i hans ansikte växer inom mig likt ett åskmoln.

"Bara håll käften" säger jag och går ut i köket. Där ute sitter Ellinor och äter vad som ser ut som en sen middag.

"Var har du varit?" frågar hon och jag stönar samtidigt som jag hör Nils skratta högre bakom mig. En vacker dag kommer jag mörda honom.

"Varför är alla så jävla besatta av var jag varit?" fräser jag och Ellinor rycker på axlarna. Det är egentligen inte likt mig att vara dryg mot Ellinor, hon är min syster och jag älskar henne mer än allt, jag skulle mörda någon för henne.

"Nej, men seriöst? Vad finns det att göra på en söndagskväll?" frågar hon och ser nyfiket på mig.

"Ingenting okej? Bara släpp det" säger jag innan jag tar fram en skiva bröd och börjar bre på ett lager smör. Mitt humör gick från att vara på topp till att jag återigen är irriterad på allt och alla. När mackan är bredd ställer jag in smöret i kylen igen, tar min macka och går upp på övervåningen. Jag går in på mitt rum och sätter mig i den stora, breda sängen som tillhör mig. Bara en liten stund senare kommer Robin in och hoppar upp i sängen - där han egentligen inte får vara - men just nu bryr jag mig inte. Jag lägger mig ner och låter honom ha sitt huvud på min mage, han är världens bästa hund. Han frågar aldrig vart jag varit eller varför jag är arg, han bara finns där ändå.

Jag stirrar upp i taket i väntan på något, vad vet jag inte. Jag klappar Robin och efter en kort stund sluter han sina ögon och likaså gör jag. Varför vill jag ens umgås med Johanna? Allt är bara så konstigt.

Jag blev lite full igår och la till henne på Snapchat men jag var nykter när jag frågade om hon ville åka pulka, och det känns ta mig fan inte som något jag skulle fråga. Men nu i efterhand är jag glad att jag gjorde det, hon är så annorlunda och hon går mig på nerverna som fan men bara att få höra hennes skratt eller se hennes leende gör mig nästan knäsvag och det gör mig både arg och glad samtidigt.

Jag öppnar ögonen och reser på mig så att Robin tvingas flytta på sig och sedan lämnar jag mitt rum och går bort till toaletten intill för att borsta tänderna. Jag lägger på en sträng tandkräm på tandborsten och börjar borsta noggrant. Tanken på att det är vanlig skola imorgon och att jag slutar tjugo i fyra får mig att vilja dö, tema-veckan är bra så sätt. Man gör i princip ingenting och får sluta tidigt.

När två minuter har gått sköljer jag av tandborsten och går in till mitt rum och ser att Robin ligger kvar på sägen. Jag går fram till hurtsen full med teckningar och öppnar lådan med huvudbilder, lyfter på alla och plockar fram den understa. Jag går och lägger mig i sängen och stirrar på den. Robin tassar sakta över till mig och det känns som att även han tittar på bilden.

"Visst är hon fin?" mumlar jag, väl medveten om att han varken förstår eller kommer svara. Jag lägger bilden på nattduksbordet och tar av mig mina jeans och tröjan innan jag lägger mig under täcket och blundar.

"Vad fan händer ens?" mumlar jag för mig själv i hopp om att jag ska mumla ett svar tillbaka men det finns inget, för jag har inte en jävla aning om vad fan det är som händer.

♛   ♛   ♛

Ja, det blev tre kapitel idag, de hänger ihop så pass mycket att det kändes konstigt att de inte lades ut i samband med varandra.

Puss

Dra mig genom helvetet till himlenDär berättelser lever. Upptäck nu