kapitel 15

3.7K 82 8
                                    

Jag gick snabbt ut från omklädningsrummet och ut på skolgården för att sedan gå till Matsalen, eller "Balsalen".
Min fot värkte som aldrig förr.
Jag haltade lite smått men jag gjorde mitt bästa för att inte göra det för tydligt.
Att jag hade klackar gjorde inte det hela bättre.

När jag kom in i Matsalen lyste lamporna i lila och blått.
Musiken dunkade i salen.
Folk dansade som galningar på dansgolvet.
Min blick letade sig efter Hannah men jag kunde inte hitta henne.
"Vill du dansa?" viskade någon bakom mig.
Jag vände mig om, det var en lång kille definitivt längre än Matt.
Varför måste jag alltid gemföra människor med Matt, jag håller på att bli galen.
Han hade svart hår och bruna ögon.
"Ehh nej tack" svarade jag lätt.
Han flinade roat mot mig.
"Är du feg?" frågade han.
"Nej jag har skadat foten" Oj det där lät så dumt.
"Men varför är du här då?" Han kollade fortfarande roat på mig.
"För att...... Jag" ja varför var jag här, jo för att hålla ett öga på Ella och Matt antar jag.
"Jag vill inte missa balen" Ja men vilken bra ursäkt Sam applåder!
Han nickade.

Min blick gled över salen och fastnade på en tjej i vit fluffiga klänning och så hade hon en mask, en likadan som jag.
Ella.
Bredvid henne stod en kille med brunt hår, en snygg kavaj och en svart mask.Matt.
Det var så tydligt.
"Hej allihopa har ni kul?" frågade en tjej i högtalarna.
"Ja!!!" skrek typ alla.
Jag vet inte om jag har kul än.
"Nu kommer ni få en lapp med ett nummer på, sen senare på kvällen ska de två som har samma nummer dansa Tillsammans" tre killar gick ut och delade ut massor av lappar.
Sorry till den som har samma nummer som jag men jag känner på mig att jag kommer ha hunnit gå tills dess.

Hannah stod i ett hörn och pratade med en kille.
Jag skulle igentligen sprungit fram till henne men jag min fot, så jag gick långsamt fram till henne.
"Hej Hannah" avbröt jag deras konversation.
"Hej" sa Hannah glatt "Josh detta är...... Samantha" Jag kollade stressat på henne.
"Kan vi prata" Hannah nickade eftertänksamt men följde sedan efter mig.

"Vad är det?" frågade hon oroligt.
Jag nickade åt Matts och Ellas håll.
"Hannah lova mig att inte bli arg när jag säger detta" nu kollade ännu mer oroligt på mig innan hon nickade.
"Jag har känslor för....." längre han jag inte innan hon avbröt mig.
"MATT!" skrek hon.
"Shhhh" Jag la ett finger för munnen
"Inte så högt!" Jag kollade åt Matts håll och mycket riktigt han kollade på oss.
"Förlåt" mumlade jag till henne.
"Sam, jag är inte arg, man kan inte hjälpa vem man blir kär i" tröstade hon.
Jag kollade upp på henne och mötte hennes blick.
"Du är världens bästa vän!" Jag omfamnade henne i en hård kram.

Jag tog ett glas av den rosa aktiga bålen som hade fått en ny skål.
Klackarna skavde på min skadade fot.
Jag har nog aldrig haft så ont i den.

Jag öppnade lappen jag tidigare fått av en av killarna som delade ut dem.
"10" stod på den.
Det kommer ändå inte spela någon roll för jag kommer inte vara här då.
Jag kanske ska gå nu? Eller? Nej jag väntar en pytteliten stund till.
Hannah kom gående mot mig.
"Hur är det med foten?" frågade hon.
Jag berättade innan om vad som hade hänt för Hannah, så att hon iallafall inte trodde att jag gick runt som en idiot och låtsades halta.
"Helt......" Sa jag men blev avbruten av högtalarna som slutade spela och tjejen började prata.
"Så nu ska ni para ihop er med hjälp av lapparna ni fick innan." okej nu kan jag gå, jag kan ändå inte dansa.
Jag vände mig om för att gå mot utgången men då stod en kille framför mig.
"Har du 10?" Och det var inte vilken kille som helst, Matt stod med ett litet leende på läpparna och ögonen som klittrade, mer såg man inte av hans ansikte för det var täckt av den svarta masken som jag nu såg var lite mer mörkblå.
"Ja, men jag ska gå nu" sa jag och log ursäktande mot honom.
"Varför?" frågade han och fortsatte le, det känns inte bra att ljuga för honom.
För att jag vill undvika dig Matt
"Jag har skadat foten och kan inte dansa" Han tog tag i min hand och kollade mig i ögonen.
"Jag är försiktig" log han och drog med mig till dansgolvet.

Hur dum får man vara!!! Han fattar säkert att det är jag ifall jag säger att jag skadat foten!! Fast å andra sidan så tror han inte jag är här.
"Din dejt verkar svartsjuk på Mig" sa jag och kollade mot Ella.
"Det gör inget, jag är inte tillsammans med henne" Jag kollade för första gången upp på honom ikväll.
"Jag bjöd bara ut henne för att göra en tjej jag gillar svartsjuk, men hon skulle inte på balen och då kändes det väldigt elakt att bara dumpa henne" fortsatte han.
Orden slogs mot mitt ansikte.
Matt gillar mig?
Nej det kan inte stämma.
"Får man fråga vad hon heter?" frågade jag och kollade ner i golvet.
"Förmodligen ingen du känner"Du skulle bara veta.
nu var det hans tur att kolla ner i golvet.
"Varför gillar du henne?" Han kollade upp på mig med ett roat leende.
"Hon är inte som alla andra" Jag kan föreställa mig att han rodnar under masken. "Hon är ganska svårflörtad, men hon hatar mig så"
Jag kollade chockat på honom.
"Hur vet du det?" Jag försökte hålla lugnet och inte hetsa upp mig förmycket.
Han berättar hans känslor för mig och tror att det är någon annan.
"Hon undviker mig och vill inte ha något med mig och göra." Han såg väldigt ledsen ut? Varför? Han hatar mig.
Att såra honom på detta sättet genom att han berättar sina känslor för den han gillar utan att veta det.
Detta är värre är att tjuvlyssna. Mycket värre.
Men nyfikenhet tog över.
Jag lyssnade på honom, det han sa gjorde mig så.....jag vet inte.
Jag kan inte känna samma för honom. Jag kan inte, jag vill inte blanda in honom i mina problem.
"Jag tror hon gillar dig" Jag log uppmuntrande mot honom.
Det liksom sken till i hans ögon "Men kanske bara som en vän" avslutade jag och där slocknade knistan.

Låten tog slut.
"Tack för en bra dans" log jag.
"Kan jag fråga om ditt namn?" Jag kollade nervöst på honom.
"Nej det kan du inte" Jag vände mig om utan att veta om min omgivning.
En tjej med ett stort glas bål stod bakom mig och bålen häldes på min klänning.
Jag flämtade till av den kalla drickan.
Jag haltade så snabbt jag kunde mot en toalett.
Ja jag vet jag såg ut som en idiot som inte visste skillnad på höger och vänster när jag försökte tränga mig igenom folkmassan.

När jag äntligen kom in på toaletten kastade jag mig över pappershandukarna.
Jag gjorde mitt bästa för att få bort fläcken som bildats på klänningen samtidigt som masken var ivägen för att jag skulle kunna se.
Tillslut gav jag upp och tog av masken.
Jag la den på ett av handfaten.
Min fot dunkade och fläcken gick inte bort.
När jag äntligen gav upp och skulle gå ut från toaletten för att sen skynda mig hem, märkte jag att jag inte hade låst dörren.
Matt stog i dörröppningen och kollade besviket på mig.
"Jag kan förklara!"
"Det ser jag framemot" Han la armarna i kors över bröstet och kollade argt på mig.
Jag tog ett djupt andetag.
Jag har ingen förklaring.
Det jag gjorde var inte okej.
Han har all rätt att hata mig just nu.

Nytt kapitel ❤ sent men nytt.
I hope you like it ❤❤❤
Ha en toppen dag Hejdå 👋 💜

In Love With The PlayerDär berättelser lever. Upptäck nu