In Love With The Player

kapitel 19

Matt stod lutad mot en svart motorcykel vid parkeringen när jag kom ut från skolans dörrar.
Ett leende formades på mina läppar när jag såg på honom.
Han hade inte sett mig än för hans blick var på mobilen han höll i vänstra handen.
Jag började med diskreta steg gå mot honom.
Han såg en aning besvärad ut när han skrev något på skärmen.

"Hej" log jag när jag var framme hos honom.
Hans besvärade min övergick snabbt till ett leende.
"Hej" Hans leende var som vanligt dödligt vackert när han kollade på mig.
"Ska vi?" frågade han och gjorde en gest på motorcykeln.
"Gärna för mig" skrattade jag.
Han tog fram en extra hjälm och räckte fram den till mig.
Jag tog vänligt emot den och satte den på huvudet det var lite svårt att få på men det gick utan att Matt ville hjälpa mig.
Han satte sig på motorcykeln och jag satte mig bakom honom.
Jag tog ett löst grepp om hans midja.
Han skrattade roat åt mig.
"jag bits inte" Han tog tag i mina handleder och drog mig närmare så jag hade ett hårt grepp om honom.
"Vill du att jag ska döda dig eller?" frågade jag, att jag höll så hårt måste göra så han får svårt att andas.
"Hellre det än att du ramlar av" skrattade han.
Och med det startade han motorn.

Han körde väldigt fort hem till honom.
Jag höll bara hårdare och hårdare om hans midja för att jag säkert inte skulle flyga av.

Han stannade motorcykeln när vi var framme vid hans hus.
Det var i och för sig precis bredvid mitt men jag valde ändån att åka med honom.
Han öppnade dörren för mig och jag gick in.
Hans hall var precis som min fast med lite fler grejer.
När de byggde dem här kvarteren byggde de dem exakt likadant i varje hus.

"Vill du ha något att äta?" frågade Matt och gick mot köket.
"Ja tack" log jag.
Han kollade kylskåpet efter något att äta.
Jag studerade varenda liten rörelse han gjorde när han tog ut smöret och osten från kylskåpet och när han tog ut brödet från skafferiet.
Det var som varje rörelse han gjorde var perfektion, iallafall i mina ögon.
"När senast åt du en ostmacka?" frågade han och kollade upp på mig.
Jag blev varm om kinderna, tänk så såg han när jag stirrade på honom.
Jag kollade ner i golvet för att dölja mina tomatröda kinder.
"Igår morse" skrattade jag.
"Vill du ha det nu också" skrattade han.
"Ja tack" log jag.

****

När vi ätit klart gick jag och satte mig i soffan.
"Vem var det du smsa med innan vid parkeringen?" den frågan hade jag velat ställa ända sen jag kom hit.
Leendet han hade på sina läppar försvann när han satte sig i en fåtölj.
"Det var bara några barn som skickade till mig på skoj" Han log snett åt mig.
"Vad skrev de?" min nyfikenhet tog över och frågorna yrde i mitt huvud.
"Inget speciellt" det var ganska tydligt att han ljög men jag gav upp.

"Jag älskar honom!" Jag och Matt satt i hans rum och lyssnade på musik.
"Hans musik är super bra" Vi lyssnade på Ed Sheeren, Matt kollade ogillande på mig.
"Så bra är han inte" protesterade Matt.
"Joho"

"Hobbit är bra men inte just låten han skrivit" Jag knuffade till honom i sidan.
Vi satt i hans säng och jag höll i mobilen som spelade musik.
"Vad du än säger så är han bäst" Jag reste mig upp och satte mobilen på laddning.
"Jag är bäst" sa Matt självsäkert.
Jag hånskrattade åt honom.
"In your Dreams" flinade jag.
"No, in your Dreams" Matt är väldigt självsäker ibland och säger saker som jag aldrig skulle våga säga till en annan människa till exempel du är kär i mig.
Jag har inte det självförtroende att säga det för det låter så ytligt på något sätt.
"Never" Jo alltid, du är det ända jag tänker på.
Han skrattade roat åt mig innan han själv reste sig upp.
"Vad vill du göra?" frågade han när jag släppte min mobil och la den på hans skrivbord.
Mitt svar var alltid samma när jag fick den frågan.
"Baka!" skrattade jag.
Han log smått innan svarade.
"Okej, men jag suger på det" store Matt the badboy erkände att han inte var bra på något Oh my god!
"Jag med" skrattade jag och tog hans hand för att sen springa ner till köket.

När vi plockat fram allt vi behövde för att göra en kladdkaka började Matt hälla upp sockret i ett deciliter mått.
Att se han så fokuserad på att få sockret i perfekt mängd var fascinerande.
Att han har så många sidor, fokuserad,rolig,självsäker och känslosam var bara några av de sidor jag lärt känna under en så kort tid.
Jag kunde inte låta bli att retas med honom när han såg så fokuserad ut.
Jag stoppade handen i mjölpåsen.
"Matt" Han kollade åt mitt och då kastade jag mjölet mot honom.
När mjölmolnet lagt sig såg jag Matt göra en grimas med stängda ögon.
Han torkade bort mjölet vid ögonen så han kunde se på mig.
"Nu är det krig" sa han och tog tag i socker påsen.

Hoppas ni gillade kapitlet ❤
Det kanske börjar hända något nu hoppas jag 🙋
Ha en toppen dag Hejdå 👋 💜 💜