Jag kan inte älska dig - o.m

Kapitel 13

•Ogges perspektiv•
Jag rotar runt i skafferiet för att hitta mjöl som inte verkar finnas. Vem har inte mjöl hemma i skafferiet? Hon kanske är gluten? Nej hon sa att hon kan äta allt så hon borde ha mjöl.
Allison sover fortfarande, men klockan är halv åtta på morgonen så det är kanske inte så konstigt. Vi börjar jobba klockan åtta här i studion.
Allison hade igår sagt att det var okej att väcka henne när jag vaknade, men hon sov så sött så jag väljer att låta henne sova. Hon hade även sagt att det bara var att ta vad jag ville i köket, som var ätbart då. Hon kanske inte skulle bli så glad om jag tog hennes två stolar typ.
När mjölet är helt omöjligt att hitta, eller det verkar inte finnas, så blir jag tvungen att lägga mitt önskemål om pannkakor åt sidan. Jag tror aldrig att jag har varit så sugen på pannkakor någonsin som jag är idag och då har självklart människan inte alla ingredienser hemma. Istället tar jag en skål med fil och müsli eftersom det är det enda hon har typ om man inte vill äta det mörkaste och nyttigaste brödet som finns. Allt som är ätbart här är bara nyttiga saker, om man räknar bort godiset som vi köpte igår.
Jag sätter mig ner vid bordet och börjar äta på den äckliga sörjan i skålen. Om jag ska sova här fler gånger så tänker jag köpa mig egen frukost.
Gårdagen var väldigt bra. Vi hade kollat på alla tre filmer. Först skräckfilmen eftersom hon vägrade se den sist. Vi hade börjat med att sitta en bra bit ifrån varandra men när det började hända läskiga saker och jag märkte hur gulligt rädd hon blev så hade jag erbjudit mig min famn, vilket hon verkligen inte tackade nej till. Efter den såg vi komedifilmen som var sjukt rolig och vi skrattade nog genom hela den. Ibland så mycket att vi låg slängda över soffan, fast då var det för att vi skrattade åt hur rolig den andre såg ut när den skrattade. Sist såg vi den romantiska filmen, vilket var lite pinsamt då det var några intima scener. Det blev väldigt stelt. Speciellt när hon fortfarande satt halvt i min famn. Men alla filmerna var iallafall bra och natten blev väldigt lång. Inte så smart eftersom jag börjar så tidigt idag. Delar säng hade vi också gjort, eftersom hon inte vågade sova ensam efter skräckfilmen. Dock delade vi inte täcke. Det kanske hade blivit stelt. Men hennes säng var trång och det blev varmt så mitt täcke låg på marken när jag vaknade och Allisons låg över hennes ben bara. Lite komiskt var det ändå.
När skålen blev tom sköljde jag ner med ett glas juice och plockade in allt i den tomma diskmaskinen.
En snabb sväng i badrummet gjorde jag för att borsta tänderna med tandborsten jag fick igår och tvättade snabbt av ansiktet, gjorde även mina behövliga toalettbehov innan jag gick ut i vardagsrummet. Jag hade redan igår spanat in blocket och pennan som låg i hyllan bredvid tv:n så jag tog dom och öppnade en tom sida.
"Godmorgon Allison,
hoppas du har sovit gott inatt och får en bra dag idag. Jag ville inte väcka dig för du såg ut att sova så skönt. Men jag har iallafall gått över till studion för att jobba. Jag hade det jätte kul igår och gör gärna om det igen, om du vill :)
Men vi ses väl, om inte så hoppas jag att vi hörs över telefon.
Kram Oscar, även kallad banan Oscar"
Jag skakar på huvudet med ett leende på läpparna när jag skriver ner banan Oscar.
Jag tar med mig blocket in till sängen och lägger det på nattduksbordet med pennan bredvid. Efter det vänder jag blicken mot Allison där hon ligger och sover. Hon är så himla fin, till och med när hon sover. Täcket drar jag upp till axlarna på henne och stryker min hand över hennes kind.
Creepy, jag vet.
Jag lämnar rummet och går ut i hallen, drar på mig mina sneakers och rycker åt mig min tunna jacka innan jag lämnar lägenheten och går fem steg, öppnar nästa dörr med nyckeln jag hade i jackfickan och går in i studion som förvånansvärt är släckt. Klockan är 07.53, Daff borde vara här eftersom han alltid är tidig. Men inte ett ljud hörs.
Jag tänder lampan och drar av mig skorna. Jackan slänger jag på golvet som jag alltid gör här. Men det är så kul att se hur arg Daff blir.
Jag sjunker ner i soffan och drar upp min telefon. Ett nytt sms av Daff är det enda som har rullat in. Notiser från alla sociala medier har jag stängt av eftersom jag blir spammad hela tiden.
"Hej killar, jag blir nog lite sen. Trafiken är galen idag.. Men ta er till studion till åtta ändå så kan ni börja gå igenom texten till låten"
Står det och jag suckar. Daff är dock aldrig sen, men dom få gångerna han är det så är det bara drygt.
Men som om de andra killarna skulle vara i tid när Daff skriver sådär? Knappast.
Jag plockar upp texten på vår låt som vi ska släppa om ganska exat en månad. Jag älskar den, den är liksom helt crazy.