See you again | o.m

2. Får jag fråga en grej?

Fredag 15 Augusti 2014

Jag vaknade av att Dante rörde sig i min säng. Han hade väl sprungit in under natten och lagt sig hos mig. Det kändes så bra att ha honom där. Jag satte mig upp och Dante var snabbt uppe i knät på mig. Jag klappade honom lite lätt. Mamma kom in på rummet. Dante hoppade ner på golvet,

- Godmorgon! Sa hon och log.
- Godmorgon! Svarade jag och hon gick fram till garderoben.
- Behöver du hjälp med något? Frågade hon och öppnade min garderob.
- Ja, att byta om, sa jag.

Mamma hjälpte mig att byta om. Det blev ljusa shorts, en vit mag-T-shirt och en kofta utan ärmar. Hon räckte sedan kryckorna till mig och sedan gick hon ut. Dante följde med.

Jag satte mig vid min spegel och fixade mig lite. Jag satte upp mitt ljusbruna/mörkblonda hår i en slarvig tofs. Jag sprutade på lite parfym.

Jag har nästan aldrig smink. Jag tycker om det naturliga utseendet. Många har sagt att jag är finast osminkad.

Jag stirrade in i spegeln. I denna vinkeln påminde jag mycket om Felix. Även fast vi är så olika i utseendet så är vi väldigt lika, om man tittar lite extra. Jag älskar min bror Felix. Jag log för mig själv. Men avbryts av att någon kliver in i rummet. Det är Felix.

- Hej....är du klar? Frågade han och gick fram mot mig.
- Ja, sa jag och ställde mig upp.

Jag tog mina kryckor och "gick" mot dörren. Vi gick mot köket och satte oss för att äta frukost.

(20 min senare)

Jag ställde mig upp och gick mot toaletten. Jag gick in och gjorde det en tjej måste göra. Bland annat: gå på toa, tvätta sina händer, tvätta av sitt ansikte och sånt skit.

Jag steg ut och möttes av Felix. Han höll i våra moped hjälmar. Hans var svart och min var vit. På min stod det "E. S". Det stod ofc. För Elice Sandman. Vi gick mot ytterdörren och han snörade på min ena vita converse. På den andra satte han på en sån där svart grej. Som håller gipset rent. Sedan drog han på sig sina skor och vi gick ut. Innan han stängde dörren så ropade han in i huset:

- Vi går nu! Ropade han.
- Okej! Vi ska till veterinären med Dante snart bara så ni vet...Fick vi till svar.

Felix stängde dörren och sedan gick han mot garaget för att hämta sin moped.
Nu kanske ni tror att våra föräldrar skulle springa ut på gården och skälla ut oss och bah: "ELICE OCH FELIX?! VAD HÅLLER NI PÅ MED?! ELICE KAN INTE ÅKA MOPED MED ETT BRUTET BEN?!" Och bla bla bla. Nej då. Såklart är de oroliga men de litar på oss. Det är det som jag älskar mest med mina föräldrar. De låter oss vara fria.

Felix drar fram moppen och vi sätter oss. Jag drar försiktigt upp mitt brutna ben och kryckorna lägger Felix framme hos sig. Jag drar på mig hjälmen och han startar motorn. Vi åker iväg mot studion. Jag kramar om honom runt hans bål. Det känns säkert att sitta bakom honom på en moped när man är lite skadad. Jag har alltid litat på honom.

Vi är nästan framme när jag hör flera fans. Vi stannar framför studion. Felix går av och drar av sin hjälm. Jag tar av min hjälm. Felix hjälper mig ner och ger mig kryckorna. Han tar sedan båda hjälmarna. Jag ser inte vad han gör med de för jag har redan börjat gå mot dörren. Men jag antar väl att han öppnar luckan där bak och lägger de där.

- Elice! Ropar något fans.

Jag vänder mig om och de vinkar åt mig. Jag ler lätt, eller så står jag och ler som ett fån. Lite osäker på den fronten. Jag vinkar tillbaka och sen ser jag Felix som står och hälsar på de. Jag går också fram.

- Detta är då min syster Elice, sa Felix och log.
- Hej.... Sa jag.
- Hej Elice...Ehh, vad har hänt? Frågade en tjej med brunt platt hår.
- Jag hjulade på ett tak och sen ramlade jag ner...Hahha, Svarade jag.
- Oj...sa en med blont hår. Hon kollade chockat mot sin kompis.
- Hahha, jag vet...inte det smartaste men men...sa jag och log.
- Hahha precis! Jaja, men vi ska gå in nu, Föresten har de andra gått in? Frågade Felix som ingenting.
- Ehh...ja det har de..svarade en annan tjej med blont hår. Hon kollade mot sina kompisar som nickade.
- Tack! Älskar er! Sa han och sedan öppnade han dörren.

När vi kom in började jag skratta.

- Vad? Sa han och log.

Han öppnade den andra dörren. Jag bara fortsatte skratta. Vi gick in.

- Berätta vad som är så kul! Sa han och vinklade huvudet.
- Det lät så roligt när du frågade om de andra var här....och sen bah:" Taaack älskar er"! Skrattade jag fram och betonade det sista så töntigt det gick.
- Amen vadå då? Jag undrade och de har ju antagligen stått där ett tag....så jag tänkte att de kanske visste. Sen älskar jag ju de! Sa han och rättade till kepsen.
- FELIX OCH FANSEN SITTER I ETT TRÄD OCH P - U - S - S - A - S!! Ropade jag ut i korridoren.

En kvinna gick förbi och stirrade bara på mig.

- Håll käft...bara för att du inte har några fans eller? Sa han och slog mig löst på armen.
- Jo då! Du är mitt fään! Sa jag och sa "fan" på ett löjligt sätt.
- Jo...ja det är jag ju! Du är min förebild! Sa han och kramade om mig.

Jag lugnade ner mig...eller försökte i alla fall. Jag hade slutat skratta nästan helt.

- Fast jag vill inte sitta i ett träd med dig....sa han medan han försökte hålla sig för skratt.

Då började vi båda asgarva. Vi fortsatte gå och sedan öppnade Felix en ny dörr. Den ledde in till deras danssal. Vi möttes av tre dansande killar och hög musik. Efter en stund dog musiken sakta ut och Ogge får syn på oss. Han springer fram.

- Felix! Säger han och ler stort.

Men hans leende vänds snabbt upp och ner när han ser mitt ben.

- Får jag fråga en grej? Vad fan har du gjort? Frågade han mig och pekade ner.
- Hjulade på ett tak. svarade jag kort och nu hade även Oscar och Omar hunnit fram.
- Får jag fråga en grej? Varför gjorde du det? Frågade Oscar och la armarna i kors.
- Vadslagning med en kompis. Svarade jag.
- Får jag också fråga en grej? Får man prova kryckorna? Frågade Omar och log ivrigt.
- Omar...!? Väste Felix med hopbitna tänder.

Han stod och blängde på honom. Om blickar kunde döda hade Omar vart död nu. Jag började fnissa.

- Felix, det är lugnt! Visst Omar ska bara sätta mig ner! Svarade jag och gick mot den lilla soffan.

Jag räckte fram kryckorna mot Omar som gav ifrån sig ett glädjetjut. Han började hoppa runt i rummet.

(Efter dans träningen)

Jag reste mig upp och gick mot dörren. Ogge öppnade dörren åt mig och jag gick ut. De andra kom efter oss.

- Känns det inte konstigt att...du vet gå runt med kryckor och ha ett stort fett gips på benet, sa han och pekade ner mot benet och kryckorna.
- Jo, lite. Jag har ju bara haft det i två dagar, och jag ska ha det i två månader till. Svarade jag och log.

Felix, Omar och Oscar hade hamnat efter lite så de började springa efter oss.

- Hallå.....vänta lite! Ropade Oscar.
- Det är ni som är sega...! Ropade Ogge tillbaka.

Vi kom fram till dörren och Ogge öppnade den åt mig. De andra hann också slinka igenom och vi gick ut tillsammans. Två tjejer stod utanför. Båda i vår ålder. Alla killarna hälsade på de och sedan gick jag och Felix mot hans moppe. Felix tog ut våra hjälmar.

- Här! Sa han och räckte min hjälm.
- Tack! Sa jag och drog på den.

Ogge, Oscar och Omar hade redan börjat gå ner för gatan. Felix hjälpte mig med hjälmen och att sätta mig på moppen. Han satte sig sedan och vi körde iväg lite försiktigt. Vi åkte förbi de andra och vinkade hejdå. Omar vinkade vilt, Oscar nickade bara och Ogge log.