23. Nyårsafton!!

183 4 1
                                    

Onsdag 31 december/1 januari 2014

Jag vaknade i min säng för första gången på en vecka. Det kändes så skönt att vara tillbaka. Mitt rum var kvar på sjukhuset ifall det skulle behövas. Jag reste mig upp och drog på mig mjukisbyxor och en t-shirt. Jag satte upp håret i en boll på huvudet och sen gick jag ut. Klockan visade 10:12. Jag gick ut mot köket. Mamma och pappa satt vid bordet. Båda sken som solen när de såg mig.

- Godmorgon sovit gott? Sa mamma och jag nickade.
- Godmorgon...vart är Felix? Frågade jag och kollade runt.
- Sover antar jag....sa mamma.
- Ok, hann jag svara innan jag kände ett par (spindel) armar runt mig.

Jag vände mig om och möttes av Felix stora leende. Han lyfter upp mig i en kram och snurrar några varv. Sen ställer han ner mig på golvet och står och håller om mig.

- Felix? Frågade jag och petar han på axeln.
- Oj förlåt...det bara. Alltså vet du hur tomt det varit utan dig. Jag har verkligen saknat att ha dig hemma! Svarade han, släpper mig sedan och pussar på min kind.

Vi sätter oss vid bordet. Pappa ler mot oss båda och nu kommer det snart, hans prat om hur "perfekta" ungar han har.

- Ni är så gulliga tillsammans! Vet ni Perssons ungar de, ja de är en katastrof säger jag bara! Sa han....och där kom det.

Alltså han har sagt detta typ 50 gånger.

- Ja men vi är väl en katastrof vi med? Säger Felix och vi båda fnissar.
- Nej, ni är perfekta. Bråkar aldrig, är alltid artiga och hjälper till hemma. Fortsätter pappa och då börjar vi skratta...som alla andra gånger han säger så.
- Vad nu då? Sa pappa.
- Alltså vi tjafsar och bråkar jämt...och vi är inte alltid artiga och vi hatar att göra sysslor, fast vi gör det ändå! Skrattade jag fram.
- För att fatta det kort... Vi kan vara rent utav två satansbarn! Skrattar Felix fram.
- Felix! Inga svordomar vid matbordet! Sa mamma allvarligt.

Både jag och Felix vek oss dubbla av skratt. Våra föräldrar kan vara lite skumma ibland.

- Så vart skulle ni vara idag då? Frågade mamma.
- Ogge tror jag..? Eller? Frågade jag Felix och han nickade.
- Okej, men inget drickande! Förstått? Sa pappa och knäppte händerna på bordet.
- Nej herregud nej! Sa jag men Felix verkade inte så glad.
- Jaja ok...sa han.
- Elice håll koll på honom...sa mamma och himlade med ögonen

Vi åt klart och jag gick och duschade. Jag gick ut med handduken virad runt mig och även en handduk virad runt håret. Utanför stod en mycket otålig Felix.

- Äntligen! Sa han och gick in.

Jag gick in på rummet. Klockan visade 12:00. Tolv timmar kvar till 2015! Yay! Jag drog på mig en T-shirt och mjukisar. Jag valde kläder åt i kväll. Det blev en kort klänning med svart tajt kjol och röd paljett topp med öppen rygg. Svarta pumps till det och ett silvrigt smycke. Rättare sagt det jag fått av Ogge när jag fyllde år...det med infiniti märket. Jag la allt på sängen.

(Senare samma dag)

Klockan var 18:00 och jag hade bytt om till mina nyårskläder och stod nu och betraktade mig själv i spegeln. Felix kommer in i svarta jeans och en mörkröd tröja med något tryck på. Hans hår hade han fixat lätt.

- Snyggt! Om vi inte varit släkt hade jag lätt dejtat dig...men men man kan inte alltid få det bästa! Sa Felix.
- Bara för att jag ser ut som du eller? Frågade jag och flinade.

Felix var den där typen som ibland hade lite för mycket självförtroende.

- Ha Ha vad roligt då! Ska vi dra eller? Pappa skjutsar oss! Sa han och jag nickade.

See you again | o.mWhere stories live. Discover now