1:47

43 0 0
                                    

Vi ska slå upp ett par tält vid sjön, Dante, jag, Tim, Romeo, Oliver, Mark och en jävla massa sprit, vad kan gå fel? Jag tror det mesta kommer gå åt helvete, men det spelar mig ingen roll alls, sprit är trevligt, jag har ciggpaket så det räcker för ett halvår och Dante som ligger tätt intill mig. Mark kör, men har redan börjat smutta på lite sprit, så vi är väl körda om vi skulle bli stoppade men det spelar ingen roll för min del.

Dante sitter i mitt knä och skrattar åt Oliver och Romeo som redan är ovänner, vems idé var det att två brorsor skulle följa med och dessutom sitta bredvid varandra? De två tjafsar om allt från vem som ska ha backen med öl i knäet, vem som är mest värd sina pengar. Om vem som är värst ihop med sin tjej, Dante ber dem hålla käften istället och ber Mark slå på radion "Eller vad fan som helst", vilket visar sig vara att spela Ted Gärdestad och drar igång Tims sång. Det uppskattas nog inte av någon, Romme och Oliver drar igång igen, tjafsar om exakt allt och inget "Får jag spriten?" muttrar Dante mellan spända käkar. "Håller inte ni två käften drar jag flaskfan i huvudet på er, båda två" fräser han, håller upp den som ett hot mot dem, medans jag håller mig för skratt, Romeo tystnar direkt, men tvingas även han hålla sig för skratt. Oliver suckar bara, stirrar ut genom fönstret "Jag hatar verkligen att åka bil" muttrar Dante vidare till mig, innan Mark drar upp volymen ytterligare, trummar med i takten till gitarren och jag antar att Dante funderar på att dra i sig en jävla massa sprit för att somna.

Jag lutar huvudet mot hans rygg, blundar och försöker somna, fokuserar så gott jag kan på hans andetag och att stänga ute det ständiga tjafset. Uppenbarligen så lyckas jag, för när Dante öppnar bildörren vaknar jag till, sitter kvar en stund och inser vilket kaos han lurat in mig i, men jag chockas när jag slutligen vågar mig ut. Jag möts av Dante som sätter upp ett tält, eller åtminstone har börjat, Tim ser på mig "Jag tror att vi kommer dö här ute", rycker på axlarna och skyndar sig iväg för att räcka plattan pilsner till Mark, som verkar ha axlat rollen som läger och lekledare.

Blicken fastnar på sjön, jag sätter mig försiktigt ner i det höga gräset och halar upp mitt ciggpaket och tändare, känner bara lugnet vattnet och dess vågor bringar, stänger ute de andra så gott det går och i den stunden är det bara jag, vattnet och den fräna röken som existerar.

Dante sätter sig bredvid mig, jag känner doften av jäger, jord och honom, vilket är vad som avslöjar hans existens, jag lutar mig mot honom, känner hans ansikte som vilar mot min axel och suckar lyckligt. Jag chockas när han nafsar mig i axel, känner den lätta smärtan sprida sig därifrån samtidigt som han kysser mig på samma plats, känner hans armar kring min midja och fimpar min cigg i den fuktiga sanden. "Hampa, har du eld?" Mark ropar på mig, tecknar en tändare och jag suckar, men halar upp tändaren och kastar iväg den mot honom, han missar och Dante skrattar åt det "Du är en sån sopa", innan han får fram sin flaska sprit.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag uppskattar hans alkoholkonsumtion, men å andra sidan röker jag mer än jag borde, kanske är det vad som har fört oss samman, att vi båda är trasiga och är beroende av något dödligt.

Försiktigt frigör han sig, lämnar mig ensam med vattnet igen och plockar hafsigt av sig sina trasor till skor, jag förstår snabbt att han tänker bada "Vänta", han flinar och drar av sig tröjan samtidigt som en bris sköljer in över den lilla stranden. Jag snörar av mig skorna, knäpper snabbt upp jeansen och snart står jag bredvid honom, bara hud mot hud, försiktigt stryker jag över hans bröstben, som sedan år tillbaka är dekorerat med ett krossat hjärta, fast med små sammanhållningar mellan taggarna. Men att umgås med Dante är aldrig tråkigt, och innan jag vet ordet av är han i vattnet, sprattlar som en fisk och väntar på att jag ska följa efter "Kom då segis", jag kastar mig i så gott det går, skakar vattnet ur ögonen och betraktar honom medan han far omkring. "Jag tror det var en orm där borta!" utbrister han överlyckligt, och istället för att bete sig normalt och sticka därifrån, dyker han ner igen, på samma ställe.

Försiktigt kysser han mig, fingrar överallt där han kommer åt, jag reagerar inte ens över spritsmaken längre, den hör till honom, kommer och går lite då och då, precis som allt annat med honom. Dante skvätter på mig, skrattar och jag inser att bara han ler, så kommer allting lösa sig, de smått sneda framtänderna. "Kom här" ber han, så fort jag är inom räckhåll lyfter han upp mig, kysser mig försiktigt på kinden innan han flinar, och sekunden efter känner jag hans grepp lossa "Nej" mumlar jag, men känner ändå suget i magen strax innan jag blir dyngsur. "Helvete Dani" svär jag, men han flinar bara åt mig "Tyckte du var lite skitig", jag tackar gudarna för att Mark har min tändare och att mitt ciggpaket ligger kvar i byxorna.

Jag stryker vattnet ur ögonen, ser på honom och känner det redan rycka i mina mungipor, "Och tänk att du inte hatar mig" muttrar han, skrattar och lägger armen kring min nacke, innan jag sliter mig fri och skyndar mig upp. Dante ligger kvar ett tag till, medan jag försöker torka så gott det går i solens svaga strålar, när han kommer upp är han blå-lila om läpparna, huttrar och ler "Finns det något bättre än att bada?", jag kan komma på tusen saker jag hellre gör än att bada mig iskall. "Ja, du kan ju alltid sätta dig hos mig", han skiner upp ännu mer, sätter sig bredvid mig och lutar sig bakåt mot mig, jag ler nöjt, lägger armarna kring hans bara hals och fingrar ner mot hans nyckelben. Dante skrattar åt mig "Du är varm", innan han lutar huvudet mot min ena arm "Du är iskall, ska du ha en tröja?", han skakar på huvudet "Det är skönt". Jag skakar på huvudet, suckar men ler ändå, lutar mig närmare honom "Taggad på att knarka svamp och supa hembränt?" frågar han, men ser ner i marken "Hampa, vill du ha eld?" Mark ropar på mig och jag nickar. Får ducka för den lilla tändaren och på något mirakulöst vis vänder sig Dante om, och fångar den innan den hinner peta ut ögonen på honom.

Med hafsiga rörelser tänder han en cigg åt mig, räcker över den till mig innan han fortsätter tända på, och släppa hjulet på den neongula tändaren.

A bunch of memories from my freshman self, and his later selfsWhere stories live. Discover now