A bunch of memories from my freshman self, and his later selfs

1:42

Han berättar att Sebastian uppskattat mig, att han sover bredvid Dante varje natt nu, ser till att han äter och dricker tillräckligt, vakar över de faror han kan, spritflaskor kan han uppenbarligen inte skydda sin son från, så han tar de fronterna han fortfarande har kontroll på. Dante ligger med feber i över en vecka, tycks bli tröttare och tröttare för varje gång jag hör av honom, somnar då och då under våra samtal. Det skär i mig, höra honom så nedbruten och dimmig i huvudet att han knappt vet vad han heter, än mindre vad han vill eller pratade om sekunderna innan, jag föreslår honom att gå och lägga sig, han hummar bara till svar.

Älskade Dante, som är mer än borta och dimmig för stunden. Jag får med mig älggräs till honom av mamma, ber henne köpa hem cigg åt mig, utan honom går de upp i rök snabbare än jag önskar, hon suckar bara men nickar och svävar iväg.

Han borde inte, men trots det ber han mig vänta medan han tar sig ner för trapporna, flåsar andfått och kramar om mig, stryker mjukt utmed min kind trots att han sjunker, "Jag måste upp igen, papps vaknar av minsta lilla, men tack" ler han svagt, vänder sig om och tar sig in igen.

Jag återgår till mina cigaretter, tar mjukt halsbandet jag fick mellan fingrarna, önskar han gick bredvid mig och höll min tändare eller en flaska sprit, saknar honom mer än jag orkar med för stunden, så jag tar mig hem till Benji istället. Han behöver inga ord, ser till att jag kommer på någorlunda bättre tankar, undviker att fråga varför jag är nere fram tills jag tänker somna på hans soffa. "Dani är sjuk, och sjunker" mumlar jag, han nickar förstående, låter mig gråta ut mot hans axel och stryker mig lugnande över axeln, kanske är det såhär Dante känner inför Mark, kanske är det inte alls så han känner.

Benji ser till att jag somnar före honom, en gång i tiden jagade han bort alla mina demoner, innan han flyttade hemifrån och innan han drev ifrån mig och innan jag mötte Dante, det var längesen, men jag gillar tryggheten det ger.

Benji och Dani är de som jagar bort allt ont från mig, jag märker nu hur instabil jag är utan den ena av dem, svär över det och älskar honom lite till.