A bunch of memories from my freshman self, and his later selfs

1:38

Han sover sig igenom mer än nittioprocent av dygnets timmar, ibland när han är vaken kollar han på mobilen jag inte ens visste att han hade fram tills för ett tag sen, betraktar den medan någon ringer honom, men svarar aldrig. Jag misstänker att det är det är hans mamma eller Gabbe men säger inget, ser bara till så det finns smärtstillande, febernedsättande och något ätbart i närheten av hans madrass.

Algot kliver in i köket, ser frågande på mig när jag brygger te på älggräset, ett höjt ögonbryn "Inte för att vara sån, men det är tisdag och du borde absolut inte vara bakis", jag suckar bara åt honom "Dante har hög feber". Han ser misstänksamt på mig, men skakar av sig det för stunden "Har du tänkt över det jag sa?", jag vet att han inte kommer ge sig "Jag varken kan eller vill, Algot", besvikelsen går att ta på. "Okej, hur kommer det sig att din vän ligger med feber?" frågar han istället, det är en bra fråga, för jag undrar exakt samma sak.

"Han badade förra veckan, klockan två, Waldemarsudde" förklarar jag, ser till att hälla upp te i koppen och stället ifrån mig den, Algot ser på mig "Har du hittat en motsvarighet till Benji eller?", suckar, så jag upplyser honom om att Benji redan träffat honom. Han suckar "Toppen", tar koppen ifrån mig och traskar in på mitt rum, jag tassar efter, ser hur han ställer ner koppen bredvid allt annat jag ställt fram åt honom. Algot suckar åt mig, igen "Hur kommer det sig att du alltid hittar folk som är för destruktiva för sitt eget bästa?", jag tar det som en retorisk fråga, han pratar igen "Hampus för helvete", men tystnar när Dante vaknar. Han ser med en dimmig blick på Algot, dricker lite vatten och te, innan han vänder sig om och somnar igen.

Innan Algot går förmanar han mig ordentligt "Du borde se över din umgängeskrets, hälsa Benji", innan han går sin kos, av någon anledning ränner han nästan mer här än i sin hemstad, men jag låter det vara, gör mig iordning och går till skolan.